Tydligare yrkesidentitet

Det gemensamma för alla landets lärosäten är att grundlärare med inriktning mot fritidshem numera har en utbildning som är treårig. Man har tagit bort ett halvt års studier, jämfört med tidigare.

Vad är det som har tagits bort?

– Det är inte så lätt att svara på den frågan. Huvudämnet kan utformas olika på landets lärosäten. Men överallt finns utöver huvudämnet, en gemensam bas. Den består av utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning och ett valbart praktiskt estetiskt ämne, förklarar Inger Brännberg, som är biträdande programledare för grundlärarprogrammet vid Göteborgs universitet.

I Göteborg och på flera andra lärosäten erbjöds tidigare studenterna ett smörgåsbord av kurser, som gjorde att de själva, till viss del, satte samman sin utbildning efter egna val. Men nu är det slut med det. Numera går de blivande lärarna som ska arbeta på fritidshem, en sammanhållen utbildning på tre år. Där ingår också en termins studier i ett av ämnena musik, bild, idrott eller hem- och konsumentkunskap.

– Vi möter en brokig skara av studenter som inte har gått rakt i sina yrkesval. Många har redan arbetat ett tag med annat, några har erfarenhet från fritidshem. Det påminner om hur det var före 2001. Det är härliga grupper som har börjat, säger Inger Brännberg.

Den första kullen består av 39 studenter och den andra av 28 och söktrycket har varit relativt högt. Ledningen för den nya utbildningen brottas med problemet att många tackar ja, men sedan inte dyker upp när utbildningen börjar.

Inger Brännberg anser att den nya utbildningen i Göteborg är mer fokuserad på arbetet mot just fritidshemmen. I den förra utbildningen samläste studenterna i flera kurser oavsett om de hade förskola, grundskola eller fritidshem som tänkbar arbetsplats. Inger Brännberg tror att förändringen med starkare profilering på var man kommer att arbeta efter avslutad utbildning, leder till en tydligare yrkesidentitet.

– Ibland blir det en omtumlande upplevelse för nya studenter som inte varit inne i högskolan förut. Tempot är ganska högt. Den yrkesprofessionella prägeln är viktig och bygger på vetenskaplighet, säger Inger Brännberg.

De grundlärare som valt inriktning mot fritidshem läser en utbildningsvetenskaplig kärna på sammanlagt två terminer. Då studerar man exempelvis lärande, didaktik (hur man undervisar), ledarskap, specialpedagogik, konflikthantering och utvärdering.

I ämnesstudierna som innefattar 60 högskolepoäng, ingår också ett examensarbete på 15 högskolepoäng. De olika lärosätena har stor frihet att sätta en lokal prägel på dessa ämnesstudier.

I exempelvis Göteborg läser man utomhuspedagogik, barns uppväxt och fritid i närmiljön, kultur och kreativitet, läs- och skrivutveckling och matematik. Dessutom ingår en kurs om IT och lärande. Den är knuten till en särskild forskargrupp som ligger långt framme nationellt när det gäller forskning om detta.

– Vi som jobbar med den nya utbildningen är fyllda av nybyggaranda. Numera handlar det om att utbilda lärare med en klar inriktning mot fritidshem. Det pågår mycket diskussioner, en del är rädda för att den nya utbildningen gör att fritidshemmet också blir skola, säger Inger Brännberg.

Hon betonar att verksamheten på fritidshemmet alltid har byggt på ett processtänkande, på samma sätt som i estetiska ämnen. Det viktiga är att barnen vågar prova, undersöka och skapa tillsammans, inte att man kan mäta det de gör.

– Vi hoppas att eftersom lärare i fritidshem kommer att arbeta med ett annat ämne också, så kan de båda miljöerna befrukta varandra.

Hon tror också att utbildningen stärks av all den forskning med anknytning till fritidshem, som framkommit den senaste tiden.

– Om Jan Björklund tror att vi kommer att infoga barn i snörräta rader så tar han fel. Det finns så mycket kraft i den pedagogiska forskning som han inte erkänner. Från början ville han att lärare på fritidshem skulle hamna under Yrkeshögskolan. Det lyckades en tydlig opinion stoppa. Men vi fick utbildningen förkortad med ett halvår, där nådde vi inte ända fram, säger Inger Brännberg.

Det finns många exempel på att fritidspedagoger tidigare fungerat som ett kitt, fått släcka bränder där det varit akut brist på personal, ryckt in när det inte funkat schematekniskt i skolan. Men med den nya utbildningen har de ett uttalat uppdrag och blir en del av ett arbetslag för barn mellan 6 och 13 år.

– Den nya utbildningen bör bidra till professionaliseringen av yrket. Arbetet på fritidshem ska inte vara upp till eldsjälar. Jag hoppas att våra grundlärare mot fritidshem känner sig kvalificerade och väl förberedda för detta viktiga uppdrag, säger Inger Brännberg.