Endast ett fåtal av gymnasieskolans danspedagoger kan få lärarlegitimation. Den utbildning som de flesta har gått uppfyller inte kraven.
– Vi har gått en högskoleutbildning på tre-fyra år och arbetat i gymnasiet i kanske 10-15 år. Nu tvingas vi ta studielån för att sätta oss i skolbänken igen, säger Helena Kindlund, danspedagog på Bolandgymnasiet i Uppsala.
Ingen av de danspedagoger som utbildats före 2004 – och långt ifrån alla som utbildats därefter – kan idag räkna med legitimation såvida de inte kompletterat sin tre- eller fyraåriga utbildning med lärarutbildning. Detta trots att deras utbildning har varit den som gett behörighet för att undervisa i dans på gymnasieskolans estetiska program.
– Det är väldigt märkligt att danspedagogernas utbildning underkänns, säger Jan Gladh som är ombudsman på Lärarförbundet. Anordnarna har haft regeringens uppdrag just att utbilda till danslärare i gymnasiet.
Nu måste danspedagogerna komplettera med tre terminer pedagogisk utbildning på exempelvis Dans- och Cirkushögskolan i Stockholm. I den ingår en termin VFU.
– Det känns befängt att praktisera på den arbetsplats där man undervisat i flera år. Och vem ska handleda oss, undrar Helena Kindlund.
Den frågan vill inte Utbildningsdepartementets statssekreterare Bertil Östberg svara på. Han hoppas skolorna kan lösa det på ett flexibelt sätt. Däremot är han tydlig i huvudfrågan.
– Legitimation förutsätter examen, så de danspedagoger som inte har en lärarexamen kan inte få en lärarlegitimation. Men alla med ämneskompetens kan komplettera med lärarutbildning, säger Bertil Östberg.
Den som inte vidareutbildar sig riskerar som andra lärare utan legitimation att bli av med jobbet. Och även för den som får behålla det kan det bli problem.
– Vi kan aldrig söka ett annat arbete. Vi blir fast på vår arbetsplats, säger Helena Kindlund.
Ingvar Lagerlöf Sten Arndt