Lärande för hållbar utveckling i förskolan kan vara många olika saker, men ofta fastnar tankarna vid miljöfrågorna. I det här temat tipsar vi om hur man kan tänka och göra för att driva lärandet ett snäpp vidare.
Vi är på väg in i slutfasen av den period som FN har utsett till decenniet där lärande för hållbar utveckling står i fokus (2005–2014). Men hur står det till med hållbarhetslärandet i förskolan?
För många verkar det ha fastnat vid de ekologiska, miljömässiga frågorna, med källsortering, återvinning och att lära barnen att ta hänsyn till natur och miljö. Andra har försökt skruva det ett snäpp vidare, som Birkagården, Ögonstenen och förskolan Vallmon, som vi skriver om i det här temat.
Forskaren Eva Ärlemalm Hagsér, som vi också har intervjuat, tror att själva begreppet hållbar utveckling kan krångla till det eftersom det är så brett och samtidigt ganska luddigt.
Men vad står det för, egentligen?
Den definition som de flesta använder är: ”En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”, som finns i FN:s så kallade Brundtlandrapport från 1987.
Naturvårdsverket skriver på sin webbplats att hållbar utveckling innebär ett samspel mellan tre ömsesidigt beroende delar – ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning och en god miljö. Det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och miljöförstöring.
För att göra det ännu tydligare har organisationen OMEP (se ruta nedan), valt att beskriva hållbar utveckling med sju ord: respect, reflect, rethink (sociala frågor), re-use, reduce (miljömässiga frågor) och recycle, redistribute (ekonomiska frågor). Översatt till svenska betyder det att respektera, reflektera, tänka om, återanvända, minska/effektivisera, återvinna och omfördela.
Att verka för en hållbar utveckling kan man alltså göra på många olika sätt, som genom att källsortera, återvinna, utveckla demokratiska processer, verka för ökat inflytande, jämställdhet och hälsofrämjande insatser, förbättra arbetsmiljön, utveckla tekniken och gynna rättvis handel.
I förskolans verksamhet kan det vara att plocka skräp, panta burkar, köpa getter åt familjer som lever under svåra förhållanden, ta ansvar för leksaker och material, röra på sig, lära sig att samspela med andra, äta ekologiskt och närodlat.
I läroplanen, till sist, beskrivs lärande för hållbar utveckling i flera olika stycken, även om inte själva begreppet står med. Som att barnen ska utveckla sin förståelse för att alla människor har lika värde, utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö, och tillägna sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Allt i en positiv anda och med en tilltro till att alla kan bidra till förändring.
Mycket av det här är sådant som förskolorna redan gör sedan länge men, kanske, utan att koppla det till lärande för hållbar utveckling och reflektera över det man gör.