Var är männen?

– Förskolan ska vara en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män. Det är viktigt att barn i förskolan får möta kompetent personal och vuxna förebilder som är både kvinnor och män, säger Nyamko Sabuni, förskole- och jämställdhetsminister i en kommentar.

Tittar man på andelen män i relation till hur mycket den svenska förskolan vuxit senaste 25 åren så har andelen minskat. Marie Nordberg är docent i genusvetenskap vid Karlstads universitet och forskar om män i förskolan. Mansbristen tros bero på medierapportering om sexuella övergrepp och att det ger relativt låg status och lön att arbeta inom barnomsorgen. Stora barngrupper, stressig arbetsmiljö, få karriärvägar och liten löneutveckling avskräcker också, enligt Marie Nordberg.

– Det har dels med traditioner att göra. Kvinnor har kopplats ihop med små barn. Dels har diskussionen i Sverige stannat av efter en period då fler män kom in vilket ledde till att kvinnor blev förfördelade, då männen i högre utsträckning hamnade på karriärposterna och blev föreståndare och rektorer, säger hon.

Män i förskolan upplever också problem med få manliga kollegor, att det är för lite utrymme för ”manliga” aktiviteter och att de förväntas agera ”ordningsmän”. Marie Nordberg beskriver två grupper av män i förskolan: en består av de som är trötta på den traditionella mansrollen och därför sökt sig till förskolan, en annan grupp tycker förskolan är feminiserad och saknar rum för sin ”manlighet” där.

Generellt sett är färre män anställda i kommunala förskolor, 2,8 procent, jämfört med 5,3 procent i fristående, enligt regeringen.

– Fristående kanske samlas kring en viss pedagogisk riktning som lockar män, som utomhuspedagogik, funderar Marie Nordberg.

Men varför är det viktigt med fler män, är inte utbildning och personliga egenskaper det som räknas? Marie Nordberg säger att fler män behövs för att spegla mångfalden hos befolkningen, särskilt män som också har utländsk bakgrund är i dag frånvarande i personalen. Det är också viktigt att båda könen finns i alla yrken för att unga ska få en bred referensram för sina yrkesval.

Skolverket ska nu kartlägga vad som gjorts i Sverige sedan 1970-talet för att öka andelen män som arbetar i förskolan. Man ska också lyfta fram goda exempel på kommuner och förskolor där andelen män ökat och studera framgångsrika insatser i andra länder. I Norge är tio procent av förskolepersonalen män och andelen på utbildningen ökar. Man satsar på rekrytering till högskolan, kvotering tillåts till tjänster och demonstrationsförskolor visas upp för andra. Tidigare hade man i Norge ett nationellt mål att en femtedel av de anställda i förskolan skulle vara män 2011. Man nådde inte målet, men en bit på väg. På tretton procent av förskolorna är tjugo procent av de anställda män. Marie Nordberg påpekar att svensk jämställdhetspolitik har ett ensidigt fokus.

– I Norge ser man det som att män är marginaliserade i vissa delar av yrkeslivet, medan kvinnor är det i andra. I Sverige utgår man mer från kvinnor som underordnade och satsningarna sker mycket på dem.

Det nya uppdraget till Skolverket tycker hon är ett slag i luften och hon vill se mer handfasta satsningar.

– Det här har ju Högskoleverket redan utrett för några år sedan.

Marie Nordberg syftar på rapporten Man ska bli lärare! år 2009 som hon inte tycker fick tillräcklig uppmärksamhet. Hon har i sin forskning studerat olika strategier för att få män till kvinnoyrken: kvotering till högskoleutbildning, yrkesutbildning för arbetslösa, informationskampanjer och manliga nätverk för att behålla män som annars tenderar att söka sig vidare med tiden.

Ett problem med kvotering generellt är att människor upplever sig diskriminerade när mindre meriterade personer får en plats istället för dem. Sedan 2011 får inte heller högskoleutbildningar kvotera utifrån alternativa urval som kön, efter ett beslut av alliansregeringen. På förskollärarprogrammet har söktrycket varit så lågt att problemet med att vissa sorteras bort ändå inte skulle uppstå, enligt Marie Nordberg. Lärosätena arbetar inte heller aktivt med rekrytering. Av 19 större utbildningsenheter för lärarutbildning i Sverige hade bara 3 en specifik strategi för att rekrytera och behålla manliga studenter, enligt en enkät från Högskoleverket som besvarades 2007–2008.

­­­­Information och nätverk har viss effekt. Nätverk ger stöd.

I Danmark och Europa är utbildningar för arbetslösa män till omsorgsyrken en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att hantera finanskrisen. Försök i Sverige och Norge med omskolning har också gett vissa resultat. Särskilt i Norge då tröskeln sänkts till förskolan genom platser för ”assistenter”, outbildad personal. Att prova på att arbeta i förskola gör män mer positiva till att börja studera sen, enligt Marie Nordberg. Men att, som i svenska projekt, studera till barnskötare och arbeta parallellt har upplevts som svårt, även om det inneburit en lägre tröskel än att börja på högskolan.

Nu finns en ny utbildning, läroplan och legitimation. Marie Nordberg tror den ökade ”lärifieringen” av förskolan kan verka avskräckande för män – trots allt tal om statushöjning. Hennes intervjuer med män i förskolan har visat att de som sökt sig till yrket uppskattar friheten, lek och rörelse, utevistelse och de estetiska och praktiska inslagen. Kan ökade krav på matematik, läs- och skriv, dokumentation och utvärdering minska mäns motivation att söka sig till yrket? Det vill hon forska vidare om.

Marie Nordberg tror en underliggande misstro mot kvinnors lärarförmåga kan knytas dagens reformer för professionalisering i skola och förskola.

– I skolpolitiken i dag finns dels neokonservativa tankar och en poängtering av disciplin och hårdare tag mot elever, dels en inriktning på att höja kvaliteten på förskolans och skolans innehåll. När de inriktningarna sammanfogas framstår det lätt som att anledningen till att fler män ska lockas till förskolan och skolan är en förhoppning om att män ska skapa ”ordning och reda” i skolsystemet och därigenom höja kvaliteten.