Svenska politiker oroar sig när allt fler hoppar av sin yrkesutbildning. På andra sidan Öresundsbron är det likadant, men där har forskarna samlats för att lösa problemet en gång för alla.
När projektet nu passerat halvtid släpps boken Frafald i erhvervsuddannelserne, för att summera vad forskarna kommit fram till hittills. Christian Helms Jørgensen, lektor vid Roskilde universitet, ligger bakom boken och pekar ut olika anledningar till de många avhoppen. Vissa elever tycker till exempel att de lär sig för lite. Andra är skoltrötta. Men överlag handlar det om en kombination av olika faktorer. Framför allt är det sådant som finns i elevens sociala bakgrund som leder till beslutet om att hoppa av, förklarar han.
– Det är ett ackumulerat förlopp. Många elever är belastade på olika sätt i sina liv sedan tidigare. De kan till exempel ha ensamstående föräldrar, vara bosatta i områden med låg medelinkomst eller ha svårt med språket. De flesta som hoppar av har haft problem redan i grundskolan, säger Christian Helms Jørgensen.
En hel del avhoppare upptäcker att de inte passar för yrket och byter utbildning. Men även om bytet kostar samhället pengar, eftersom det tar längre tid för avhopparna att gå klart skolan, är det inte där problemet ligger, förklarar Christian Helms Jørgensen.
– Det stora problemet är de som hoppar av en eller flera gånger, där avhoppet slutar med att de helt lämnar utbildningssystemet, säger han.
I nuläget har ungefär en femtedel unga danskar enbart en grundskoleutbildning. Eftersom denna femtedel ungdomar har svårare att få jobb än övriga löper de större risk för att tvingas leva på socialbidrag. Statistiskt sett är också deras hälsa sämre och de riskerar att dö tidigare än andra, mer välutbildade, förklarar Christian Helms Jørgensen.
Att avhoppen är så många kan också bero på att elevernas inställning till avhopp har förändrats, förklarar han. Samtidigt som politikerna ser avhopp som ett misslyckande, är det i bland tvärtom för eleverna. I Danmark börjar yrkesutbildningar med en eller två terminer grundkurs. Eleverna tar det som en prövotid för att se om de passar som till exempel frisör eller kock. Om de väljer att hoppa av ser de oftast inte det som ett nederlag, utan snarare som ett bevis på att det var rätt att pröva sig fram, förklarar Christian Helms Jørgensen.
Men han frågar sig om det egentligen är bra att det går att hoppa fram och tillbaka mellan olika utbildningar så pass enkelt.
– När eleverna tillåts hoppa av och börja om på nytt efter fyra–fem veckor kan en instabilitet i deras sociala miljö skapas. Den instabiliteten kan i sig själv få vissa att hoppa av, säger han.
I boken skriver olika forskare om sina respektive studier kring avhopp på yrkesutbildningarna. De har till exempel kommit fram till att skolor som ligger i närförorter till storstäder har fler avhopp. I Danmark är ungdomar som står utanför arbetsmarknaden också skyldiga att utbilda sig. Därför har många yrkeselever inte självmant valt sin utbildning, vilket bidrar till att avhoppen ökar.
Christian Helms Jørgensens undersökning handlar om bristen på praktikplatser, och hur den påverkar mängden avhopp. Mellan var tredje och var fjärde dansk yrkeselev har inte hittat en praktikplats efter ettan.
– Det skapar osäkerhet och elevernas engagemang i utbildningen blir sämre. Därmed ökar risken för avhopp, säger han.
Yrkeseleverna i Danmark måste hitta sin praktikplats själva. Eftersom det ofta sker via personliga kontakter missgynnas till exempel elever från etniska minoriteter, som ofta har ett mindre socialt nätverk.
För att lösa det problemet bör Danmark snegla norrut, enligt Christian Helms Jørgensen. I Norge tar nämligen lokala företag gemensamt ansvar för att det finns tillräckligt med praktikplatser. Två tredjedelar av platserna distribueras så. Norska företag samverkar också med skolan för att praktikplatserna ska hålla en hög kvalitet.
Att det fattas praktikplatser i nuläget är konjunkturens fel, förklarar Christian Helms Jørgensen. Hög arbetslöshet leder nämligen till färre praktikplatser. Ett osäkert ekonomiskt läge gör också att små- och medelstora företag inte kan planera på samma sätt. Eftersom en anledning till att företag tar emot praktikanter är att få fram personer att anställa i framtiden, läggs resurserna därför på annat än praktikplatser.
– Det är bara de största företagen som kan planera sin produktion tre eller fyra år framåt i tiden, säger Christian Helms Jørgensen.
Danska yrkeselever som blir utan praktikplats tillbringar den perioden på skolan, med arbetsuppgifter som ska spegla det verkliga arbetslivet. Men den typen av praktikplats har inte samma status bland elever och framtida arbetsgivare. Studier visar att elever som gjort sin praktik på skolan har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Det tar tre till fyra år innan de kommer i kapp de klasskamrater som lyckats få en ”riktig praktikplats”, förklarar Christian Helms Jørgensen.
Här kan Danmark ta lärdom av till exempel Schweiz och Österrike, som når goda resultat med skolbaserad praktik, menar han. Receptet är att skapa en miljö som liknar arbetsplatserna och att prioritera ”skolpraktik” högre.
Hans forskning visar också att eleverna i Danmark efterfrågar att deras utbildning ska stämma bättre överens med verkligheten. Dessutom anser de att lönen bör höjas för den som gör sin praktik på skolan. I nuläget är den betydligt lägre än vad företagen betalar.
– Det skickar en signal till eleverna att den skolbaserade praktiken inte har samma värde som övriga praktikplatser, säger Christian Helms Jørgensen.
I Sverige är avhoppen större på lärlings- än på yrkesutbildningar, vilket är märkligt eftersom eleverna samtidigt efterfrågar en mer praktisk utbildning, menar Christian Helms Jørgensen. Förklaringen kan ligga i att lärlingar hoppar mer mellan arbetsplats och skola.
– Att växla mellan olika miljöer kan vara bra för vissa. För andra är det mer tryggt att vara på samma skola med samma kompisar under hela utbildningen, säger Christian Helms Jørgensen.
Han tror ändå att svenska politiker är på rätt spår när yrkeseleverna själva får avgöra om de vill läsa in högskolebehörighet eller inte. Lärlingsutbildningar är också ett bra alternativ för dem som av olika anledningar har svårt att genomföra en mer teoretisk utbildning. Han varnar dock för att det i längden kan bli färre som söker sig till yrkesutbildningar, just på grund av att de inte får behörighet till vidare studier. Det kan i så fall leda till att de färdigutbildade yrkeseleverna blir ännu färre, förklarar han.
– Det blir en stor utmaning för Sverige att hålla en hög status på den typ av yrkesutbildningar som politikerna nu valt att införa, säger Christian Helms Jørgensen.