Åtal eller inte – som ett lotteri

–Hade man minutiöst gått igenom varenda maskin inför varje lektion hade olyckan kanske kunnat undvikas. Men det kan jag ju inte. Det har jag inte haft tid till, säger den åtalade läraren till Yrke.

Läraren är förvånad över åtalet eftersom skolans rektor aldrig delegerade ansvaret för arbetsmiljön nedåt.

Åklagare i fallet är Lotten Loberg vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Hon förklarar att det inte spelar någon roll om säkerhetsansvaret har delegerats till läraren eller inte.

– I lärarens arbetsuppgifter ingår också uppgifter som har med den omedelbara arbetsmiljön att göra, alltså den omedelbara tillsynsplikten, säger hon.

Eftersom läraren misslyckades med att utföra den tillsynsplikten blev det åtal, förklarar Lotten Loberg.

Ungefär samtidigt på en skola i Kalmar: En fordonselev använder en truck på fel sätt under en lektion. Trucken välter och eleven får svåra skallskador. Arbetsmiljöverket anser att någon har gjort fel och verkets anmälan leder till åtal. Men inte för läraren. Enligt åklagaren gäller inte den omedelbara tillsynsplikten här, eftersom olyckan skedde utom synhåll för läraren.

– Jag har gjort bedömningen att läraren visserligen har tillsynsplikt men att läraren var försatt i en sådan situation att det var mer eller mindre omöjligt att ha kontroll över alla de övningsplatser som var i gång samtidigt, säger Kennert Andersson, åklagare i fallet.

Den ene åklagaren menar att läraren borde ha sett att det kunde ske en olycka. Läraren menar att det saknades resurser, det vill säga tid, för att hinna kontrollera olycksrisken.

Den andre åklagaren menar att läraren hade kunnat förhindra olyckan, men eftersom resursen fri sikt saknades så gick det inte. Så hur kan det ena leda till åtal men inte det andra?

– När det händer något söker åklagaren nedifrån, säger Annika Engström som är utredare i arbetsmiljöfrågor på Lärarförbundet.

Hon menar att åklagarnas olika kunskapsnivå kring skolans verksamhet gör att de resonerar olika. Vissa åtalar på flera nivåer, och vissa på färre.

En annan förklaring är att skolorna, generellt sett, har en otydlig ansvarsfördelning i arbetsmiljöarbetet.

– Man kan dra det till att det hänger på kompetens och tydlighet i skolans fördelning av ansvarsuppgifter om man som lärare blir åtalad eller inte, säger Annika Engström.

Om det blir åtal eller inte avgörs alltså bland annat av vilken skola läraren jobbar på.

En undersökning som Arbetsmiljöverket presenterade i somras visar också att många lärare har dåliga odds för att dra en vinstlott i det lotteriet.

Verket granskade 49 gymnasieskolor i Västsverige. På 45 av dem fanns inget systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöuppgifterna var oftast otydligt fördelade.

Studien visar också att både skolledning och lärare ofta saknar tid och kunskap för att kunna ta ansvar för säkerheten under lektionerna.

Åklagare Kennert Andersson påpekar att en åklagares uppgift är att bedöma varje fall efter den lagstiftning och de föreskrifter som finns.

– Ur åklagarperspektivet blir det ju så att om man inte har ett riktigt fungerande arbetsmiljöarbete så löper man risk för att förr eller senare bli åtalad, säger Kennert Andersson.

Det gör arbetsmiljöansvaret till en viktig facklig fråga, menar Annika Engström på Lärarförbundet.

– Det är en stor brist att inte Arbetsmarknads- och utbildningsdepartementet kan samarbeta bättre så att ansvarsfrågorna kring arbetsmiljön blir en naturlig del i lärarutbildningen, säger hon.

I vår är det dags för rättegång i Lund. Enligt åtalet har skolan inte genomfört en enda säkerhetsrond mellan 2003 och januari 2010, när olyckan skedde. Det säger sig den åtalade läraren, som började på skolan hösten 2009, inte ha vetat om.

– Jag har ingen att skylla på och kan bara säga som det är. Blir jag dömd får jag ta det, men jag tycker att ansvarsfrågan hänger på att man inte gått regelbundna skyddsronder, säger den åtalade läraren.