… Mireya Fiallo Hedqvist, som har skrivit en uppsats om provutveckling i hem- och konsumentkunskap på lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.
1 Varför valde du att undersöka provbankens prov i hem och konsumentkunskap?
– Det fanns inte tillräckligt mycket om prov och bedömning under utbildningen. Jag läste mycket i tidningarna om likvärdiga betyg och tänkte att det nog skulle bli svårt att bedöma i stora klasser. Jag bestämde mig för att skriva om detta och fick Ingrid Cullbrand som handledare. Hon skulle utveckla provbanken och jag fick vara med.
2 Du var med i flera klasser när utprövningen skedde. Vad handlade provet om?
– Det handlade om konsumentekonomi, om olika sätt att leva och konsumera. Fem karaktärer representerade fem konsumenttyper och val skulle göras med tanke på det. Elevernas skulle motivera sina svar och reflektera kring hälsa, ekonomi och miljö.
3 Vad hände i klassrummen under utprövningen?
– Jag var på en innerstadsskola och på två skolor i förorterna. Det jag märkte var att eleverna inte var vana vid skriftliga prov i hem- och konsumentkunskap. Och det var väldigt olika hur lärarna hade förberett sina klasser. En visade film, föreläste och arbetade med rollspel under flera lektioner före provet. Någon hade en kort genomgång med klassen, en annan informerade bara om provet via klassens mentor. En av klasserna var helt oförberedd, en annan grupp struntade i provet helt. Men där eleverna var väl förberedda, var de disciplinerade och satte direkt igång med uppgifterna.
4 Elever och lärare gjorde en utvärdering efter provet. Vilka synpunkter hade de?
– Eleverna tyckte att provet hade bra frågor, men att de var för många. De ville vara mer förberedda och behövde mer tid. De blev stressade och det påverkade säkert resultatet. Flera elever hade svårt att sätta sig in i en annan persons perspektiv, att tänka sig in i en annan situation än sin egen. Lärarna höll med om att frågorna var bra, men för många. De tyckte att bedömningen var svår och ville ha en matris med exempel på rätt och fel. Men de insåg att vissa frågor skulle vara svåra att bedöma efter matris. De tyckte också att elevresultaten var förvånande låga.
5 Vilken betydelse tror du att din undersökning kan få när det gäller hur proven ska se ut framöver?
– Uppsatsen visar att provet var för stort och omfattande för många elever och att de hade för lite tid på sig. De borde i stället få korta skriftliga prov, som läxförhör, och inte ett enda stort. Och frågorna borde vara mer konkreta. Vissa elever hade svårt att förstå orden i frågorna, till exempel ”hållbar”, ”hälsa” eller ”miljöval”, ord som är viktiga i hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna visade stora skillnader mellan lärarna, hur de förberedde och bedömde eleverna. Visst har vi olika utbildning och olika intressen. Men om vi inte kommer överens om att det ska finnas vissa saker att hålla sig till, så blir varken undervisning eller bedömning likvärdig.
6 Vad gör du nu?
– Jag jobbar heltid som lärare i hem- och konsumentkunskap och spanska på Skälltorpsskolan på Hisingen i Göteborg.