I höst startar den nya förskollärarutbildningen. Men bara 13 av 22 universitet och högskolor som ansökt om att få utfärda den nya examen har fått godkänt av Högskoleverket.
– Först tänkte jag: det kan ju inte vara möjligt. Vi har ju haft utbildning sen urminnes tider och fått fram jättebra förskollärare. Det är ett tragiskt misslyckande, säger Per Edberg, förskollärare på Tomte-bogårds förskola i Umeå och ledamot i Lärarförbundets skolformsnämnd förskola.
Han tycker det är allvarligt för Umeå om det blir ett stopp i utbildningen:
– Vi märker redan att det är svårt att hitta vikarier. Vi får ta in barnskötare eller gymnasielärare. Det är klart att det påverkar kvaliteten om det utbildas för få.
Kritiken mot ansökan om den nya utbildningen har förutom formella fel gällt tre saker: att högskolan har för få disputerade lärare, för få lärare med förskollärarexamen och för lite forskning om förskolan. Men Per Edberg tycker förskollärarbristen är allvarligare än att för få högskolelärare skrivit en avhandling.
– Det är bra att man ställer krav på fler disputerade lärare. Samtidigt har vi brist på personal. Jag tycker man måste starta den nya utbildningen utan tillräckligt många disputerade under en övergångsperiod.
Högskoleverket kritiserar att kopplingen mellan teori och praktik haltar. Förskolläraren Per Edberg tycker att studenterna har blivit mer teoretiska senaste åren, en utveckling som förstärks ytterligare i den nya utbildningen med mer fokus på ämnen.
– Jag har upplevt att de studenter jag tagit emot de senaste åren är mer teoretiskt skolade. Det är positivt, men studenterna har haft svårare att koppla teori till praktik. Mycket tid på VFU:n går till att observera och analysera i stället för att träna pedagogiska aktiviteter tillsammans med barnen, säger han.
Umeå studentkår tycker det är en bra balans mellan teori och praktik på utbildningen.
– Jag tycker det är en praktiknära utbildning även om det är mer teori i dag. Man kan förstås ha olika åsikter om det, säger Katarina Nilsson, förskollärarstuderande och utbildningsbevakare på Umeå studentkår.
De studenter som just nu utbildas till förskollärare drabbas inte alls av avslagen från Högskoleverket utan fullföljer den gamla lärarutbildningen. Frågan är hur roligt det känns att ta examen från en utbildning som snart inte finns längre.
– Min upplevelse är att det är en väldigt bra utbildning och det hoppas jag att alla som går den känner. Den kvalitetssäkrades av Högskoleverket 2008. Sen finns det förstås alltid utvecklingsmöjligheter. Men jag tycker egentligen inte att det är en sådan jätteskillnad mellan den nya och den gamla, säger Katarina Nilsson.
Hon har som studentrepresentant varit med i den nationella processen med att ta fram en ny förskollärarutbildning.
– Den stora skillnaden, som är väldigt bra, är att det blir en egen förskollärarexamen. Utbildningen har haft lägre status än andra på högskolan och då riskerar pedagogiken att komma i skymundan. Jag tror den nya förskollärarutbildningen kan ge en starkare förskoleidentitet.
De lärosäten som fått nej på sin ansökan var tvungna att ansöka innan 1 mars om de vill ha en snabb andra prövning. 15 juni ger Högskoleverket besked om vilka som lyckats i andra chansen. Umeå universitet kommer ansöka om examensrätt igen i vår, och tror sig har goda chanser att få ja, men ingen vet om de får rätt i juni och om de i så fall hinner starta till hösten.
Skulle det bli färre som utbildas i Sverige och stor brist på förskollärare kan det leda till bättre villkor för yrkesgruppen. Ekot rapporterade i februari att förskolor i Stockholmsregionen börjat locka med högre ingångslöner. Per Edberg ser en facklig möjlighet i situationen.
– Om det blir förskollärarbrist ska vi såklart ta chansen och löneförhandla, säger han.