… tidigare metodiklärare på Linköpings universitet, som bidragit med ett stort antal föremål till Nordiska museets utställning om skolslöjd under hundra år. Föremålen har han fått i samband med intervjuer med elever till folkskolläraren Sven Alfred Kjellgren, som i början av 1900-talet arbetade systematiskt utifrån Otto Salomons världsberömda pedagogik.
– Nordiska museet har fått låna modellserier som är tryckta på 1800-talet utifrån Otto Salomons förlagor. Föremålen som barnen har gjort efter slöjdritningarna är också med i utställningen.
Vad är det för föremål?
– Allt från smörknivar till hyllor. Min egen favorit är en kryddhylla som är gjord med flera svåra tekniska moment, så som gradning och zinkning.
Kan du berätta lite om Otto Salomons pedagogik?
– Grundtanken var att eleverna skulle undervisas individuellt, inte i grupp. Man följde en modellserie med 40 modeller, som eleverna utförde helt i sin egen arbetstakt. Varje ny uppgift byggde på repetitioner av vad de övat tidigare, samtidigt som man la till några få nya övningar. På så sätt tränades eleverna till mycket stor självständighet. De utförde allt arbete själva, utan någon som helst handgriplig hjälp av läraren. Man började slöjda i årskurs 5 och slutade i årskurs 7. Den totala slöjdtiden var ungefär som nu. Pojkar och flickor undervisades i skilda slöjdarter.
Var det inte väldigt tidskrävande?
– Eleverna hade bara att utföra de föremål som ingick i modellserien. På så sätt kunde de påbörja nya uppgifter på egen hand. Vissa elever hann bara med hälften av de föreslagna föremålen, andra hann med alla och lite till. Därför blev undervisningen ganska självgående.
Skulle det fungera i dag?
– I dag är det inte aktuellt att låta eleverna arbeta efter förlagor. I stället övar vi eleverna att projektera egna förslag till former, konstruktioner och utföranden av sina föremål. Mycket tid ägnas åt att väcka idéer, som får in eleverna i nya okonventionella tankebanor. Och att arbeta med planeringsmetoder som de förstår sig på, och som i sin tur väcker nya idéer. För att hinna med denna komplexa uppgift måste man tillämpa klassundervisning. Att tvärt emot låta varje elev göra vad den vill, när som helst, i vilket material som helst, leder oftast till idéfattigdom, torftigt outvecklat arbete och håglöshet.
Vad betyder det för skolslöjden att hamna på museum?
– Det är väldigt positivt att skolslöjden får den här publiciteten. Bland annat på grund av att det nog inte är alla som vet att skolslöjden faktiskt är Sveriges mest spridda pedagogik internationellt.