En orsak till att så stor andel elever inte lyckas i skolan kan vara kommunernas sätt att sköta den, hävdar Skolverket. Rapporten kan få debatten om ett statligt skolansvar att ta fart.
Skolverket vill att rapporten ska väcka diskussion i kommunerna, och det lär den sannolikt göra. Bilden som ges är nämligen inte så smickrande.
Rapporten pekar på svagheter som att det inom kommunen kan finnas skilda uppfattningar om vilka som egentligen har ansvaret för skolan. Utbildningsnämnden kan ha svårt att få respons i kommunstyrelsen, och i den budget fullmäktige klubbar kan andra verksamheter prioriteras.
Ett annat problem är att de statliga målen för skolan ses som ambitiösa visioner, men inte mer, enligt Skolverket. Ytterligare en svaghet är att de pengar skolorna får inte fördelas efter behov.
Skolverkets slutsatser kan tolkas som ett underkännande av det kommunala skolansvaret. Men det är fel tolkning, enligt Skolverkets generaldirektör Anna Ekström:
— Jag ser det snarare som en beskrivning av hur oklart det är var ansvaret ligger för resultaten i skolan.
Hon påpekar att rapporten baseras på en kvalitativ studie, med intervjuer i åtta kommuner.
— Studien talar inte om i hur många kommuner det ser ut så här. Däremot har jag träffat väldigt många kommunala företrädare och det som sägs i studien känner jag igen från de samtalen, säger Anna Ekström.
Liknande kritik, om kommunpolitiker som inte tycks förstå eller vill ta sitt ansvar, har också förts fram i inspektionsrapporter och allmänt i skoldebatten. De som pläderar för ett förstatligande av skolan skulle kunna se Skolverkets inlägg som ett stöd för sin linje.
— Där har Skolverket ingen agenda. Vi hoppas att rapporten ska ge underlag till diskussioner som kan leda till att man sköter skolan mycket bättre i många, många kommuner, säger Anna Ekström.