Granskade lärare fick fart på fysiken

Fysikläraren Aydin Ibraimi sneglar ut mot skolgården. Trots höstlöven är det närmare tjugo grader i Malmö. Han förhör eleverna på vilka energikällor som är förnybara respektive icke förnybara. Förslagen spaltas prydligt upp på tavlan. Det diskuteras solceller, biobränslen och koldioxid.

För två år sedan befann sig Aydin Ibraimi på samma plats, i nästan samma situation. Skillnaden var de två inspektörer som satt längst bak i klassrummet. Hans arbetsplats var nämligen en av de 35 skolor som ingick i Skolinspektionens granskning av fysikundervisning på högstadiet.

Nya Stenkulaskolan hade, precis som de andra 34 granskade skolorna, färre elever som nådde målen i fysik än riksgenomsnittet 2008. Därför var Aydin Ibraimi positivt inställd till att inspektörerna skulle komma.

– Vi visste att det fanns saker att förbättra och kritiken vi fick var för det mesta befogad, säger han.

Vilka lektioner som skulle granskas var bestämt på förhand. Men Aydin Ibraimi rubbade inte sin planering, eftersom han inte var intresserad av att få beröm för det som var bra. Han var inte heller nervös under lektionen, förklarar han.

– Inspektörerna gav en bild av hur undervisningen var. Det var inte någon 9A-känsla och jag upplevde inte att de granskade mina personliga egenskaper.

Skolinspektionen skriver i sin slutrapport, generellt för alla granskade skolor:

”Ett stort problem i skolorna är att lärarna inte tar reda på eller hänsyn till vad eleverna är intresserade av i fysik. Eleverna kan inte heller påverka arbetssätt (...) och de får sällan utvärdera fysikundervisningen.”

I protokollet från Nya Stenkulaskolan beskriver Skolinspektionen att undervisningen behöver utgå mer från elevernas intressen och förmågor. Lärarna bör också bygga upp ämnet mer kring elevernas olika sätt att lära.

Ansvaret för att förändra ligger på rektorn för årskurs 7–9, Andreas Katsanikos. Han förklarar att det har blivit bättre sedan granskningen. Men än så länge arbetar han mest med att försöka reda ut vad elevinflytande, som Skolinspektionen kallar det, egentligen är för något.

– En inte alltid så lätt uppgift eftersom begreppet är tolkningsbart, säger Andreas Katsanikos.

Sedan inspektionen avslutades har han suttit i möten med lärarna för att ta reda på svaret. Flera av dem har sagt att de redan jobbar med elevinflytande. Nu måste det bara in i planeringen också, förklarar han.

Utanför rektorsexpeditionen hänger en italiensk fotbollströja med Zlatan Ibrahimovics autograf. Inne på ett av expeditionsrummen berättar Andreas Katsanikos nostalgiskt om när den tidigare eleven svängde in på skolgården för att hämta lillebror i Ferrari. Eleverna flockades kring bilen.

Fullt så spektakulär var inte Skolinspek-tionens entré och Andreas Katsanikos var mindre nervös för att träffa dem än Zlatan.

Rektorn vill inte heller klaga på Skolinspektionens kritik. Han är nöjd både med att ha blivit inspekterad och med resultatet av granskningen. De flesta bristerna var han redan medveten om, förklarar han.
Följdfrågan blir då varför han som ansvarig i så fall inte gjort något åt felen tidigare.

– Ja, det kan man fråga sig. Någon gång ska det börjas och nu råkade det sammanfalla med att Skolinspektionen varit här. Vi har ju precis fått en ny läroplan också. Mycket av det som inspektörerna anmärkte på ska vi ändå göra nu, eftersom det står i Lgr11, säger Andreas Katsanikos.

Skolinspektionen namnger inte rektorer eller lärare i de enskilda skolornas protokoll från granskningen. Men det finns bara en rektor för högstadiet på Nya Stenkulaskolan: Andreas Katsanikos. I rapporten står det:

”Skolans fysikundervisning behöver följas upp bättre. (…) Rektor behöver ta ett större ansvar som pedagogisk ledare och vara mer drivande.”

Han har precis som Aydin Ibraimi ändå svårt att ta kritiken personligt.

– Vi fick beröm i andra avseenden så det känns bra ändå. Jag tar det faktiskt bara konstruktivt. Men nu går det inte att luta sig tillbaka bara för att inspektörerna redan har varit här.

För att lösa problemen, det vill säga ”ta ett större ansvar” och bli ”mer drivande” som Skolinspektionen skriver, har Andreas Katsanikos startat ämneskonferenser där han själv sitter med. En lärare jobbar numera också heltid som pedagogisk utvecklingsledare och fungerar som bollplank för de övriga. Andreas Katsanikos får sedan rapporter om hur han kan stötta fysiklärarna.

Egentligen skulle det behövts mer kritik från Skolinspektionens sida, förklarar han. En veckas besök räcker inte. Det är tillräckligt för att komma fram till var bristerna finns i allmänhet, men inte för att rektor och lärare ska hinna få tillräckligt med konkreta tips och idéer.

– Om det nu ska ses som ett konstruktivt organ som vi ska dra så stor nytta av som möjligt borde granskningen få mer tid. Nu blev det ganska koncentrerat, säger Andreas Katsanikos.

Läraren Aydin Ibraimi förbereder klassen för nästa veckas studiebesök i fysiken. De ska till tågvagnsfabriken Kockums, nere vid hamnområdet. Eleverna intresserar sig för om det ska bli sovmorgon eller inte den dagen.

– Och hur ska vi ta oss dit? undrar någon.

– Ja, hur ska vi göra? Ta bussen, gå eller power-walka? frågar Aydin Ibraimi med glimten i ögat.

– Gå kan du bara glömma alltså, replikerar eleven och låtsas sura.

Att Aydin Ibraimi är glad för att ha blivit granskad förklarar han med att Nya Stenkulaskolan inte fick så hård kritik. Hade Skolinspektionen ”klankat ned” mer hade han kanske känt annorlunda i dag.

Om kritiken var hård eller mjuk är i och för sig tolkningsbart. Enligt Skolinspektionens protokoll var Nya Stenkulaskolan till exempel för dålig på utreda varför vissa elever inte nådde målen i fysik. Arbetet med att få nämnda elever att bli bättre var också för dåligt, enligt inspektörerna.

För att lösa det problemet har ett nytt åtgärdsprogram tagits fram. Fysiklärarna arbetar nu mer med att ta reda på hur enskilda elever kan bli bättre, menar Aydin Ibraimi. Fokus ligger på vad eleven måste göra för att uppnå målen, och hur läraren ska se till att det verkligen blir så.

– Det handlar inte om att sätta in några extra resurser. Åtgärdsprogrammet finns där på papper nu och vi följer det. Varje lärare gör mer för att fokusera på varje elevs utveckling, säger Aydin Ibraimi.

Inspektionens slutrapport fick namnet Fysik utan dragningskraft, eftersom eleverna uppfattar fysik som ett onödigt och tråkigt ämne. Och två år efter inspektörernas besök har undervisningen på Nya Stenkulaskolan förändrats, menar Aydin Ibraimi.

Han förklarar hur den har blivit mer tematisk. Fler studiebesök ska också göra fysikämnet mer verkligt för eleverna. En annan del av Skolinspektionens kritik var nämligen att Nya Stenkulaskolans undervisning byggde för mycket på fakta. Den utgick också för lite från elevernas vardagsintressen, enligt skolinspektörerna.

Aydin Ibraimi beskriver hur han har märkt att eleverna blivit mer intresserade av fysik det senaste året. Det kan säkert vara Skolinspektionens förtjänst, menar han.

– Det är svårt att veta efter så kort tid. Men det känns som om spänningsmomenten i undervisningen blivit fler, samtidigt som fler elever verkar intresserade. De har fått bestämma mer och det har gjort dem engagerade på ett annat sätt, säger han.