Att någon gång ibland få möjlighet att se sig om och ta del av hur andra arbetar med tekniken i skolan kan vara både spännande och lärorikt. Strax före jul fick jag, tillsammans med fem lärardoktorander i forskarskolan TUFF (Teknikutbildning för framtiden) och två forskarkollegor från Karlstad respektive Linköping möjlighet till en internationell utblick. Vid den internationella forskningskonferensen TERC10 (Technology Education Research Conference) i Brisbane samlades forskare från Afrika, Asien, Australien, Nya Zeeland, Image may be NSFW.
Clik here to view.
USA och Europa för diskutera den senaste forskningen om undervisning och lärande i teknik.
En titt i konferensdokumentationen ger en god överblick om vad som är aktuellt just nu. Det första intrycket är slående. Det är lätt att känna igen sig i de frågeställningar som diskuteras världen över. Teknikämnets avgränsningar och ämnesmässiga innehåll, ämnets status och relationen till naturvetenskap, attityder till teknik/teknikämnet och behovet av utbildning och fortbildning – inte minst när det gäller bedömning, är några exempel på frågor som är aktuella också utanför Sveriges gränser.
När det gäller frågan om teknikundervisningens ämnesmässiga innehåll fick vi som var i Brisbane information om ett intressant nederländskt initiativ. Sedan några år tillbaka finns i Holland en nationellt framtagen förteckning med ett antal centrala moment som lärare kan, eller på sina håll, ska arbeta med i sin teknikundervisning. Du som är intresserad kan titta på www.betacanon.nl. Länken är inte översatt till engelska men det går att lista ut vilka moment som avses. Det finns all anledning att diskutera vad som finns på listan och vad som saknas. Även frågan om vilka av de uppräknade momenten som hör till teknikundervisningen och vilka som hör till NO-undervisningen kan behöva diskuteras. Men visst är det en intressant lista? Bland svensklärare är idén om en litterär kanon ingen nyhet men inom teknik- och NO-undervisningen har vi inte samma erfarenhet. Finns det kanske behov av en motsvarande svensk version av den holländska kanon? Och vad borde i så fall den innehålla?
Annars vet vi alla att det händer mycket i skolans värld detta år: ny skollag, ny programstruktur och nya ämnesplaner i gymnasieskolan, ny läroplan och nya kursplaner i grundskolan och ny lärarutbildning. Säkert finns fler nyheter som jag inte nämnt. Att utveckla och förändra skolan är förstås viktigt och alldeles nödvändigt. Jag kan gärna gå med på att var och en av årets nyheter är motiverade och angelägna. Flera hör dessutom ihop – matchar varandra skulle man kunna säga.
Men jag vänder mig mot timingen. Att allt, precis allt, ska genomföras samtidigt. Men det är väl med skolutveckling som det är med heminredning. Målar man om en vägg eller köper ny soffa blir det omöjligt att inte också byta gardiner, matta, soffbord och … ja ni vet.
Inga-Britt Skogh är docent i pedagogik och föreståndare för forskarskolan Teknikutbildning i framtiden. Hon är även föreståndare för Teknikum på Stockholms universitet. Inga-Britt Skogh medverkar regelbundet i Origo.