Så väljer du rätt

Vilken brödsort ska du välja i livsmedelsbutiken? Och vad ska du ha på dig när du håller i föräldramötet? Och gjorde du rätt som tackade nej till den där fikan som snyggingen på bussen bjöd dig till? Livet är ständigt fyllt av beslut, stora som små. De flesta tar vi av bara farten, utan att vi ens tänkt på att vi just har beslutat oss för något. Andra går vi och grunnar på dag ut och dag in, och kanske kommer vi aldrig fram till något aktivt beslut. Istället låter vi det bli som det blir. Men det är inte bra enligt Pelle Tornell som är föreläsare och författare med beslutstagande som tema.

– Om man ska känna att man har kontroll över sitt eget liv bör man ta aktiva beslut. Det är ett sätt att ta ansvar och göra det tydligt för sig själv att man faktiskt har förmåga att påverka. Det får oss att må bra.

Beslut tar sig inte av sig själva, poängterar Pelle Tornell. Det kanske känns så, men ditt sätt att reagera grundar sig på dina invanda mönster, tidigare erfarenheter och din beslutpersonlighet. Det kan du förändra, men då måste du bli medveten om vad som händer med dig själv när du står inför en valmöjlighet.

– Som människor vill vi gärna vara konsekventa, det kräver mindre av oss. Ofta har man ett mönster i sitt beslutsfattande och eftersom hjärnan strävar efter minsta möjliga arbete fastnar man lätt i att agera på samma sätt.

Pelle Tornell var själv där, för några år sedan. I botten är han civilekonom och jobbade i många år inom näringslivet, bland annat tillsammans med Jan Stenbeck. Hans arbete bestod av stora beslut som påverkade många anställda.

– Jag gick mycket på förnuft. Jag samlade in så mycket fakta jag bara kunde, skrev listor och sedan tog jag beslut efter vad som på pappret var bäst.

Men ibland hade hans magkänsla egentligen sagt något annat än vad kalkylerna på pappret visade. Ändå valde han att inte lyssna på den.

– I de fallen visade det sig ofta att jag hade gjort fel, att jag borde ha lyssnat på magkänslan. Då fick jag dessutom svårt att stå för besluten, eftersom det faktiskt hade varit något som signalerat åt mig att jag borde gjort ett annat val.

Huruvida du framför allt grundar dina beslut på förnuft eller magkänsla är vad du först av allt bör bli varse om, anser Pelle Tornell. Ett bra verktyg tycker han är en modell som delar in mänskligheten i tre olika beslutstyper: den rationella (förnuft), den emotionella eller den instinktiva (magkänsla).

Vi kan vara olika mycket styrda av förnuftet och känslan. Därför har var och en av dessa huvudtyper tre olika varianter av undergrupper i Pelle Tornells modell.

Till exempel är en instinktiv utmanare, någon som fattar beslut instinktivt, kraftfullt och utan att tveka (han eller hon går mycket starkt på sin känsla). Finns det en möjlighet till revansch eller hämnd så är beslutet än starkare. En instinktiv medlare däremot, baserar sina val på vad han eller hon tror (enligt sin magkänsla) att andra förväntar sig av honom eller henne.

Men vad är det egentligen, magkänsla? Pelle Tornell vill beskriva det som ”den starka grundkänsla som kan uppkomma om att någonting antingen är rätt eller fel”. Magkänsla bygger på hjärnans tidigare erfarenheter av att ha varit i liknande situationer och de känslor som är sammankopplade till det, berättar han.

– Ibland kan hjärnan ta fel. Man kanske är i en helt annan situation, men hjärnan drar paralleller till något liknande. I de fallen är magkänslan inte värt något, den grundar sig på fel erfarenheter.

Du kanske till exempel säger nej direkt från ryggmärgen när några barn vill att ni ska åka skridskor en dag. För en sådan utflykt förvandlades till kaos för något år sedan och barnen bara bråkade och kastade snö på varandra. Men vad händer om du tar de erfarenheterna till användning och tillsammans med kollegorna organiserar utflykten på ett annat vis? Då kanske den där obehagskänslan försvinner och de kanske till och med kan kännas roligt?

– Det handlar alltså om att sätta varje beslut i en aktuell situation.

Viktigt att komma ihåg är också att alla de känslor som kommer när man står inför ett beslut inte är magkänsla. Ofta kan det istället handla om oro och rädsla, och då är det viktigt att vara medveten om det. Hjärnan strävar ständigt efter belöning, en känsla som styrs av den kemiska substansen dopamin. På autopilot tar vi därför beslut utifrån vad vi tror kommer att ge oss mesta möjliga belöning och minsta möjliga smärta eller misslyckande.

– I många situationer fattar vi beslut för att undvika risker. Och ju större vi upplever risken, ju försiktigare blir vi i våra beslut. Det är det viktigt att vara medveten om.

Pelle Tornell tycker att vi i en sådan situation bör fråga oss själva om rädslan verkligen är befogad. Eller kan det bli ett bättre beslut om vi vågar trotsa den?

– Det heter ju att ”vi bara ångrar det vi inte gjorde”. Det är kanske inte riktigt sant, men vi ångrar ofta det vi aldrig vågade ta något beslut om.

Och då är vi tillbaka där vi började: tar du inte aktiva beslut är risken stor att du känner att du tappar kontrollen över ditt eget liv. Och kom ihåg att ett beslut alltid har minst tre alternativ: ett ja, ett nej och ett avstår.

– Att medvetet avstå från att ta beslut är inte alls det samma som att undvika frågan och låta slumpen avgöra, säger Pelle Tornell.

För det kan ju vara så att du även efter att ha samlat in information och utvärderat, samt kommit ikapp din egen magkänsla, upptäcker att du behöver veta mer innan du kan ta ett beslut. Då kan du aktivt bestämma dig för att avvakta.

– Men det betyder också att man släpper frågan tills det finns mer underlag, inte att man går och ältar den och aldrig kommer till skott.

Och lär dig prioritera i dina beslut, tipsar Pelle Tornell.

– Hjärnan bör vara på topp när du står inför ett viktigt val. Då kan du inte lägga ner hela din själ i huruvida du ska ha te eller kaffe till frukost.