Normstorm i Umeå

Normer sätter ramar för hur man förväntas bete sig, vad som anses vara rätt eller fel och hur man bemöter varandra. Det kan bland annat handla om kärleksrelationer, intressen, skolframgångar och yrkesval. Att tjejer ska vara på ett visst sätt och killar på ett annat.

– Normer begränsar oss. Vi vill oftast passa in och följa normerna, , säger Olof Almqvist, utbildare från organisationen Friends, som fått uppdraget att utforma lärarutbildningen i normkritisk pedagogik på Dragonskolan i Umeå.

Bryter man mot gängse normer kan både lärare och elever råka ut för kommentarer, trakasserier och kränkningar, betonar han. Därför är det viktigt att jobba med klimatet.

– Genom att utmana normer i skolan och i undervisningen kan vi förebygga och skapa en skola där alla trivs och mår bra, säger Olof Almqvist.

Satsningen finansieras av projektet Normstorm som ägs av Umeå kommun. Syftet med projektet är att höja kompetensen kring ett normkritiskt förhållningssätt. Detta i sin tur för att öka rörligheten mellan kvinno- och mansdominerade yrkeskategorier och bidra till förändring av de strukturer som ligger till grund för den genusordning som råder idag.

Själva idén till Dragonskolans nyutformade lärarutbildning kom från Åsa Forsberg, som undervisar i samhällskunskap, psykologi och hållbar utveckling på skolans yrkesprogram. Hon har nyligen publicerat licentiatavhandlingen Folk tror på en om man kan prata. Deliberativt arrangerad undervisning på gymnasieskolans yrkesprogram.

– Eftersom pedagogisk personal är en av målgrupperna i projektet Normstorm skickade jag in en ansökan. Tack vare de pengar vi fick kan jag nu arbeta halvtid med vårt normkritiska utvecklingsarbete och halvtid som lärare.

Åsa Forsberg anser att det är oerhört viktigt att arbeta med normkritiskt tänkande på skolor, men att arbetet lätt kan falla mellan stolarna.

– Det kan vara svårt att driva sådana projekt om man inte har tid eller pengar.

Olof Almqvist, från Friends, som även är lärarutbildad, utformar lärarutbildningen i normkritisk pedagogik på Dragonskolan med avstamp i en studie Friends gjort på fyra skolor, år 2007. Där arbetade man för jämställdhet genom att utmana genus- och sexualitetsnormer. Studien resulterade i rapporten Man kan inte läsa om bögar i någon historiebok.

Boken I normens öga, metoder för en normbrytande undervisning som Friends gav ut 2008 med tankar, förslag och konkreta övningar ligger också till grund för utbildningen.

Vad bör man då, i första hand, tänka på som lärare när man utmanar och förändrar normer?

– Det är viktigt med prestigelöshet. Att man vågar erkänna för sig själv vilka normer och föreställningar man har i undervisningen. Genom att börja med sig själv som lärare kan man sedan leda eleverna i ett förändringsarbete. Ställ frågorna: Varför gjorde jag så här, vad kommer detta ifrån, varför agerade jag så. Det är en bra start, konstaterar Olof Almqvist och tillägger:

– Det är viktigt med ett varmt och tillåtande klimat i skolorna. Då får eleverna möjligheter att växa.

Totalt 45 lärare på Dragonskolans el- och teknikprogram har nyligen haft det första utbildningstillfället där den teoretiska grunden i normkritisk pedagogik stod i centrum.

– Det blev mycket diskussioner, men det var ju därför de var där. En del hade mycket förkunskaper och var intresserade andra var inte lika sålda från start. En blandad grupp som i alla grupper, säger Olof Almqvist.

Under ytterligare två utbildningstillfällen under hösten och våren omsätts teorin i praktik. I centrum står nya tankebanor, övningar användbara i klassrummen och hur lärarna ska hjälpa varandra i arbetet.

På Dragonskolans el- och teknikprogram är endast 15 procent av eleverna tjejer och bland lärarna är könsfördelningen densamma.

– I denna mansdominerade värld vill vi visa på möjligheter för tjejer. Det går att förändra normer om man hjälps åt. Ju fler som blir medvetna desto fortare går utvecklingen, säger Olof Almqvist.

För att skapa samhörighet bland tjejerna på el- och teknikprogrammen har Åsa Forsberg startat ett projekt i projektet i form av en tjejgrupp.

– Jag vill visa att vi ser tjejerna och bryr oss om dem. Vi har bland annat fikat, träffat företagsrepresentanter, en dramapedagog och sett Apflickorna på bio. Tanken är att vi ska ha trevligt samtidigt som vi, via övningar, grupparbeten och forumspel, vill ge dem ökad medvetenhet och beredskap för att ta plats i manliga grupper och för att fixa arbetslivet.

Att de flesta tjejer inte är tekniskt intresserade är en norm som inte stämmer, anser Adina Engqvist. Hon satsar på att bli civilingenjör och går TP2 på Dragonskolan.

– Vi är få tjejer på el- och teknikprogrammet och många är säkert vilsna. Därför är det bra med tjejgruppen så vi lär känna varandra. Jag har inga problem med att det är mycket killar i klasserna. Men det är viktigt att man som tjej är säker på sig själv. Att man skaffar självförtroende och självkänsla.

Adina citerar en sexårig tjej som skrivit om sig själv på Facebook:

”Jag vill inte vara tuff, jag vill vara snygg”

– Det är sorgligt. När jag växte upp var jag den jag var.

Hur reagerar killarna på den nybildade tjejgruppen då?

– Att vi uppmärksammas bidrar till motstånd och reaktioner som: Varför ska ni fika? Jag brukar säga att ni får väl fixa något själva, säger Adina med ett leende.

Den nyutformade utbildningen i normkritisk pedagogik kommer även att hållas på Liljaskolan i Vännäs.