Tre av tio tonåringar får lägga ett år extra på sin gymnasieutbildning. Och tydligast märks detta bland dem som har lågutbildade föräldrar.
Skolverkets statistik visar att 69 procent av alla 127 000 ungdomar som började gymnasieskolan 2008 kunde ta emot ett slutbetyg tre år senare. Det var alltså 31 procent som inte kom i mål på den tänkta studietiden. De hade antingen fått lägga ett år, kanske mer, på det individuella programmet på grund av för dåliga grundskolebetyg. Eller så insåg de att de valt fel gymnasieprogram och fick börja om från början.
– Det är synd att så många elever gör felval. Det förlorar både de själva och samhället på. Eleverna skulle behöva mer studievägledning för att slippa hamna fel, säger enhetschef Christina Sandström vid Skolverket.
Skolverkets sammanställning visar också på stora skillnader beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Bland de högutbildades barn har så hög andel som 78 procent ett slutbetyg efter tre år. Bland elever till lågutbildade, motsvarande grundskola, är andelen så låg som 45 procent.
Elever med högutbildade föräldrar får också högre betyg än elever till lågutbildade. Snittbetyget för alla som lämnade gymnasieskolan i våras var 14,1 av 20 möjliga. Betygspoängen har varit i stort sett densamma de senaste åren.