Baktanken. Lotta Hellström om tiderna som tär och om att bli som folk.
Jag slår mig ner på toastolen. På hyllan intill ligger nya läroplanen och visar vägen till nya tider. Skolan ska utvecklas och kvalitetssäkras. Planering för systematiskt och pedagogiskt utvecklingsarbete ska utföras. Skolreform och lärarlegitimation har diskuterats livligt och argast har fritidspedagogerna varit. Ingen lärarlegitimation fast man läst likvärdigt med både förskollärare och grundskollärare!
Skolan ska behandla alla lika, men fritidspedagogerna faller utanför! Mina trettio poäng i idrott och tjugofem i musik räknas inte, sa Bettan med händerna hårt knutna i sidan! Utbildningsminister Björklund säger att det i framtiden inte ska finnas personer som bara är fritidspedagoger, läste Ubbe i Lärartidningen och undrade om Björklund är legitimerad utbildningsminister? Om vi hetat fritidslärare hade vi fått lärarlegitimation. Som grundskollärare och förskollärare, sa Katrin. Ja, fritidspedagoger är ett utdöende släkte! Åsikter och engagemang har dallrat av och an och oroat. Men nu ska vi få del av Lärarlyftet 2 och år 2015 bli som folk och riktiga, äkta, legitimerade lärare. Men vem i allsindar läser läroplanen på dass?
Jag drar av Majas blommiga långklänning som kostade trettio spänn på Erikshjälpen, puffar håret tillrätta och lägger rekvisitan i ramsväskan. Ole dole doff och Pelle Plutt ligger på plats till nästa språklek och snart ska gubben Gran åka till stan och köpa snus för en lus. Tjugotre förväntansfulla sexåringar (och en ovillig bakom soffan och en annan som orkar om hon får massage) ska klappa och hoppa takten till tant Rimramsas nya verser. Kanske borde man ta den där lusramsan tidigare under terminen, under högsäsong?
Bara lite rödare än vanligt om läpparna drar jag vidare i arbetsdagen och kliver ut från toan som vanliga Kickan i jeans och tröja. Dags att ta itu med den lokala likabehandlingsplanen. Den ska implementeras i värdegrundsarbetet och vardagen. Det är fritidspedagogernas uppgift och innebär kill- och tjejgrupp och samarbetsövningar efter lunch. Tänk att inbillningsministerns värdegrund inte sträcker sig längre än till att gälla för barnen ... Hmmm.
Elsa och Sonya kikar storögt på mina storstövelsteg mot matsalen och väntande 2b.
”Fröken! Lotta! Fröken Lotta! Var är tant Rimramsa?” ropar de efter mig.
”Hemma hos sig!” svarar jag. ”I bokhyllan bland alla böcker.”
”Nähä!” fnissar flickorna. ”Det är du!”
”Hej då tjejer! Vi ses i eftermiddag! På fritids!”