Det kommande avtalet blir ett viktigt kvitto på att politikerna inser att läraryrket måste uppvärderas. Annars hotar en nationell lärarkris.
Hur man än jämför är bilden klar: Svenska lärarlöner halkar efter. Jämfört med andra yrkesgrupper, internationellt, med mansdominerade yrken. Det handlar om en eftersläpning som pågått i decennier. Läraryrket är strukturellt felavlönat.
Lärarförbundet visar i en ny rapport hur svenska lärarlöner står sig jämfört med grannländernas. Det är uppenbart att svenska lärare som börjar jobba i Norge höjer sin lön rejält. Inte sällan med 8 000—10 000 kronor i månaden. Det finns exempel på lärare som nästan har fördubblat sin lön på några år.
Danmark och Finland är också en möjlig alternativ arbetsmarknad för lärare. Även de har högre lärarlöner. Två danska lärare tjänar lika mycket som tre svenska. Jämfört med danska, finska och norska lärare har de svenska haft en sämre löneutveckling det senaste decenniet. Löne- och kostnadsläget är visserligen högre i exempelvis Norge, men jämförelsen är kostnadslägesjusterad. Lärarlönerna är dessutom relativt sett ännu högre i grannländerna.
Det dystra läget blir inte muntrare om man går vidare. Bland OECD-länderna placerar sig svenska lärarlöner på 22:a plats av 32. Det är under snittet bland både EU- och OECD-länderna.
Sedan tidigare vet vi att svenska lärares löner släpar efter andra lika välutbildade gruppers löner i Sverige, exempelvis civilekonomer och systemvetare. Det handlar om 10 000 kronor mindre varje månad.
Att utbilda sig till lärare är en riktigt dålig investering, i ett läge när det borde vara ett av de yrken som lockar allra flest.
Löneutvecklingen leder rakt mot en nationell lärarkris. Fyra av tio lärare överväger att lämna yrket på grund av lönen. Antalet sökande till lärarutbildningen sjönk i år med 18 procent jämfört med i fjol. Unga svarar att lönen är främsta skälet till att avstå från att söka.
Redan i dag ser vi en uppenbar brist på grundskollärare med inriktning mot matematik och naturorienterade ämnen samt fritidspedagoger. De låga lönerna är ett samhällsproblem som hotar hela utbildningssystemets kvalitet. För att undvika en lärarkris efterlyser Lärarförbundet 10 000 kronor mer i månaden. Det är vad som krävs för att behålla skickliga lärare — för att läraryrket ska vara ett alternativ. Sverige har inte råd att unga väljer bort läraryrket på grund av lönen.
Tillsammans med lönerna är lärarnas mycket höga arbetsbelastning de viktigaste utmaningarna. En viktig signal kom nyss från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), en inbjudan till gemensamt arbete för att rensa bland lärares arbetsuppgifter. Den som på allvar vill höja resultaten måste klara av att prioritera undervisningen — lärarens kärnuppdrag — varje dag.
Nu startar en tuff avtalsrörelse för över 200 000 kommunalt anställda lärare. Förväntningarna på rejäla löneökningar är högre än någonsin. Likaså allmänhetens stöd för högre lärarlöner.
Ska fler vilja vara och bli lärare måste läraryrket uppvärderas. Det kommande läraravtalet blir ett oerhört viktigt kvitto på om ledande politiker inser allvaret i detta. Rejäla steg i rätt riktning är nödvändiga för att undvika en nationell lärarkris. Nu börjar avtalsrörelsen.