Sparkrav skapar B-lag

Under de kommande tre åren ska utbildningsminister Jan Björklunds intentioner för gymnasieskolan
successivt bli verklighet. Björklund har euforiskt talat om den största förändringen av skolan sedan 1842, då folkskolan i Sverige infördes.

Men GY11 andas A- och B-lag och innehåller gårdagens lösningar på framtidens utmaningar. Jag tänker bland annat på den halverade undervisningstiden i samhällskunskap på de yrkesinriktade programmen. Detta i en tid när medborgerlig kompetens och ett demokratiskt engagemang är hörnstenar för det goda samhället. Och med kunskap om att odemokratiska strömningar bland ungdomar tyvärr har sin grogrund på just yrkesinriktade program.

Att försöka skapa kvalitet i ämnet samhällskunskap i en klass som blivit dubbelt så stor samtidigt som den kvalitativa undervisningstiden blivit halverad är en omöjlig ekvation.

Vidare har estetisk verksamhet försvunnit som kärnämne, trots att forskning och ambitioner i flertalet andra europeiska länder betonar kulturens betydelse för medborgarna.

Men det kanske mest graverande är att kursen entreprenörskap inte är obligatorisk på ett antal yrkesinriktade program. Exempelvis på fordonsprogrammet ska den viktiga kursen fightas i en veritabel trängsel av yrkesinriktade kurser. I många kommuner riskerar därför entreprenörskap att hamna utanför det som skulle bli en framtidsinriktad utbildningsreform. En utbildning som i allra högsta grad bör ha kurser som genererar småföretagsamhet och goda ungdomliga entreprenörer.

Bakom reformen ligger en dold agenda som Björklund inte gärna talar om: Sveriges kommuners samlade sparbeting på fem miljarder. Besparingskonsekvenserna, som fanns framräknade redan för ett år sedan, har opinionsmässigt hanterats eländigt.

För Örnsköldsvik innebär gymnasiereformen en besparing på närmare 30 miljoner kronor. Omräknat i lärartjänster kan man multiplicera med två och verkligheten för eleverna i vår kommun är 60 färre pedagoger. Hårda fakta i en tid när ordet reform väl borde innebära en förändring till det bättre.

Bokstaven F, som i regeringens nya betygsskala för gymnasieskolan är lika med underkänt, får plötsligt en såväl pedagogisk som finansiell innebörd.

I decembermörkret lyser Sveriges Kommuner och Landstings rader till utbildningsutskottet i eldskrift (SKL Dnr 10/5318). Där framhåller de att »beräkningarna är ogrundade, bygger på lösa och i flera avseenden rent felaktiga antaganden samt strider mot tillämpningen av finansieringsprincipen.«

Detta är den sanna och dystra beskrivningen som utbildningsminister Björklund helt har ignorerat.

Så länge frågan inte var beslutad fanns alla möjligheter i världen att skapa opinion. Ett faktarelaterat ordkrig hade självklart varit en nödvändig offensiv och kanske det enda som biter på en före detta yrkesmilitär. Nu när miljardbesparingen har blivit verklighet blir det äntligen en riksnyhet.

Måtte detta bli startskottet, om än ett år försenat, för att göra våra riksdagsledamöter uppmärksammade på effekter som segregerar och försämrar förutsättningarna för en bra gymnasieskola för våra ungdomar.