Under dramalektionerna i fritidshemmet Guldgruvan jobbar Karl Ytterberg med tillit, koncentration och samarbete. Han är känd för de flesta barn som programledaren i Barda från teve. Men på lektionerna är han bara teater- och dramaläraren Karl.
– Hej, jag heter Karl och älskar teater! Nu vill jag veta vad ni heter och vad ni älskar. Kom ihåg: Vad ni älskar, inte vad ni gillar!
Frågan från Karl Ytterberg är ställd till elva lågstadiebarn och svaren kommer som på ett pärlband:
– Jag älskar hästar!
– Jag älskar dataspel!
– Jag älskar att vara med kompisar!
Sen kommer lite förhållningsregler:
– Ingen får sänka någon annan och det finns inget som är rätt eller fel härinne!
Karl Ytterberg instruerar tydligt och barnen lyssnar förundrat. Kanske för att de får möta programledaren i SVT:s Barda, livs levande.
– Är ni redo? ropar han och får ett rungande
– Jaaaaa! till svar.
Barnen samlas i en ring, det är dags för uppvärmning. Huvudet upp och ner och åt sidan. En ful min till grannen när han är vänd åt andra hållet. Rulla på höfterna och ett discofinger i luften.
– Hallåå! ropar han.
– Hejsan!
– Jaså!
Barnen härmar, för rösterna måste mjukas upp och smörjas.
– Känn med tungan där tänderna möter tandköttet. Sen räknar du hur många tänder du har med tungan, säger Karl Ytterberg.
Alla ser jätteknäppa ut, men ingen bryr sig, de har fullt upp med att räkna sina tänder.
– 20, 21 ,22…
Nu är det är dags att skicka en ”sipp” till grannen. Man tittar varandra i ögonen och klappar samtidigt som man säger ”sipp”. Och så skickar man vidare.
– Det var bra, men inte jättebra! säger Karl Ytterberg.
Barnen måste göra det lite snabbare. Den här gången går det mycket bättre!
Karl Ytterberg visar hur man skickar en ”sopp” till någon annan. Han sträcker händerna rakt ut från kroppen och knäpper händerna så att det blir som ett liggande V. Spetsen på V:et gör han med sina båda pekfingrar ihop.
– Det här får man göra till alla, utom till grannen, säger han.
Barnen är med på noterna, men lite svårt är det allt. Särskilt när man ska skifta mellan ”sipp” och ”sopp” och det ska gå fort som ögat!
Lektionen fortsätter med bananjage, då den som blir tagen ska stanna och säga banan, banan, banan. För att komma ur bananstadiet måste man bli skalad av någon annan. Tempot är uppskruvat och barnen skrattar högt av glädje. Elevassistenten Karin Sjöberg, som läser till fritidspedagog, är med på allt och verkar ha precis lika kul som barnen. För henne är Karl Ytterbergs lektioner en typ av fortbildning som är värdefull.
Karl Ytterberg tar fram en randig jongleringsboll, barnen ska kasta den mellan sig samtidigt som de går runt i rummet.
– Det här är en isbomb och man får bara hålla i den i tre sekunder! Inga händer i fickorna! Snälla kast, det ska nästan inte gå att kasta snällare! Och tänk på att fylla ut rummet, instruerar han.
Det där är riktigt svårt! När någon glömmer bort sig och stannar, ropar någon annan ”Man ska gå!”. Men stämningen är god, trots att det är svårt att tänka på flera saker på samma gång. Allt övar barnens förmåga till samarbete, tillit och koncentration.
– Jag får jobba med halvklasser och det är jag glad över. Det är inte alla skolor som kan erbjuda det. Här på Guldhedsskolan har jag grupperna fem gånger i taget, så att alla får en liten del av dramaundervisningen, berättar han.
Som alla kulturarbetare som barnen får träffa inom Skapande skola, är Karl Ytterberg inte bara lärare. Förutom arbetet som spelledare på teve, arbetar han som skådespelare också. Han kränger på sig ryggsäcken och försvinner ut genom dörren. Nästa anhalt är Köpenhamn, där han ska delta i en filminspelning.