47 av 1203 särskoleutredningar – 4 procent – håller god kvalitet. I övriga finns brister. Det står klart nu när Skolinspektionen har granskat 58 kommuner. Skolinspektionen uppmanar samtliga landets kommuner att gå igenom alla elevärenden i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, för att förvissa sig om att barn inte har hamnat fel.
I förra omgången undersökte Skolinspektionen särskoleutredningarna i 30 kommuner. Bilden har inte förändrats nu när ytterligare 28 har granskats.
– Samtliga kommuner har brustit mer eller mindre, säger Verica Stojanovic, projektledare på Skolinspektionen.
En utredning inför en eventuell placering i särskola ska innehålla fyra olika bedömningar – en psykologisk, en medicinsk, en pedagogisk och en social.
– Den psykologiska utredningen har kommunerna fattat att de ska ha med men den medicinska fattas i vartannat fall och den sociala görs bara i vart tredje, säger Verica Stojanovic.
I 88 procent av fallen har det gjorts en pedagogisk utredning. Den är dock oftast undermålig, bland annat för att framtidsperspektivet saknas eller är för kort.
– Pedagogerna måste se framåt ända till årskurs nio. De kan inte nöja sig med att en elev i ettan inte beräknas klara att nå kunskapsmålen i årskurs tre.
I var tionde särskoleplacering har kommunen inte brytt sig om att ta in förälders medgivande utan fattat beslut ändå. Och i vart femte fall går eleven i särskola trots att det helt saknas formellt beslut.
– Det fungerar också dåligt med uppföljningar. IQ-test ska till exempel göras om regelbundet, helst vartannat år, eftersom det finns så många saker som påverkar resultatet. Men det finns kommuner där man gjort ett test i ettan och nästa först i åttan–nian, säger Verica Stojanovic.
Eftersom det saknas statistik över hur många barn i särskolan som har utländsk bakgrund har Skolinspektionen bett de granskade kommunerna att rapportera in även detta. Man har också intervjuat föräldrarna till 26 barn.
– Flera har inte förstått att deras barn har klassats som utvecklingsstört utan trott att det handlat om språksvårigheter eller kulturella skillnader som barnet skulle få extra hjälp med i en lugnare miljö. En tredjedel anser inte att deras barn är rätt placerat men vet inte hur de ska påverka kommunen, säger Verica Stojanovic.
Sammantaget är det bara fyra procent av 1203 granskade elevärenden som lever upptill kraven.
Skolinspektionen har också följt upp vad som hänt efter den första granskningen som presenterades i januari 2011. 22 av de 30 kommuner som lämnat sina slutredovisningar och de visar att 13 elever har skrivits ut ur särskolan eftersom de inte tillhör målgruppen. Ytterligare 9 har skrivits ut på vårdnadshavarens begäran.
– Vi kan inte annat än misstänka att det finns fler felplacerade barn. Det handlar om förlorade år och drömmar och är mycket allvarligt, säger Verica Stojanovic.
Karin Lindgren