Barnen har samlat katter, aktat sig för spöken, letat efter bokstäver och svarat på kunskapsfrågor. I fem förskolor runt om i Sverige har det testats spel igen i tidningen Förskolans stora speltest.
Det är jätteroligt att vara med och testa en massa nya spel, tycker Susanne Lundgren på Ängens förskola i Mariefred. Hon berättar att samtliga 40 barn på avdelningen Kullerbyttan har varit med och testat. Innan spelen introducerades för barnen gick pedagogerna igenom alla regler och förberedde sig.
– Barnen tappar intresset om man själv inte vet hur man gör och behöver titta i reglerna hela tiden, säger Susanne Lundgren.
De flesta förskolor har en tajt budget och när man ska köpa in spel vågar man kanske inte välja nyheterna som finns.
– Man kör på ett säkert kort, så man inte köper grisen i säcken, säger Susanne Lundgren som under testet upptäckt att alla spel faktiskt inte passar i förskolan.
Det har även avdelningen Mumindalen på Sunnanå förskola i Skellefteå fått erfara när de fick flera olika Muminspel. Både pedagoger och barn blev glada när de såg alla Muminfigurer, men alla spel var inte så bra som de såg ut.
– Ett av spelen var hemskt, spelplanen var så rörig att jag blev orolig för min syn, berättar Theres Normark. Det var ett myller av saker, otroligt rörigt på alla sätt och vis. Spelet var alldeles för komplicerat för barnen i förskolan.
Spelet Var är katten? är däremot en av Theres Normarks favoriter. Det ledde till fina samtal mellan barnen. Vid ett tillfälle spelade två flickor, den yngre fick katter hela tiden och den äldre fick inga.
Den yngre flickan ville ge katter till den äldre flickan, men den äldre förklarade då för den yngre att om man gjorde så skulle spelet aldrig ta slut.
– Det är nyttigt att lära sig att bli en bra förlorare och en bra vinnare, tycker Theres Normark och berättar vidare om diskussionerna de hade på förskolan om vad som är viktigast när man spelar. Är det att vinna eller är det att ha roligt tillsammans under tiden? Viktigast är att ha roligt kom man fram till.
På förskolan Eken i Överum spelar de spel varje dag, i smågrupper tillsammans med barnen som en lugn aktivitet eller en slags vila.
– Det är avkoppling, lärorikt och framför allt får man tillfälle att verkligen prata med varandra, barnen gillar att vara tillsammans med oss pedagoger, säger Kerstin Swärd.
På förskolan Pumpan i Solna har man spelat mycket i lag eftersom många barn ville vara med och spela.
– Det har varit väldigt uppskattat, säger Johanna Åkerlind Kermoury. Barnen tränade turtagning när de i sina lag spelade varannan gång.
Hon tycker det är bra när man kan variera antalet spelare, i vissa spel går det inte att vara fler än fyra och det är lite tråkigt.
– Det vore också bra om spelen innehöll extra delar, menar Johanna Åkerlind Kermoury. På förskolan är det ju lätt hänt att små saker försvinner och i vissa fall blir spelen förstörda då.