En bra frukost betyder mycket för hur vi mår. Ändå äter många europeiska ungdomar inte frukost. Ännu färre äter dagligen en frukost av hög kvalitet. Det visar en ny avhandling.
Barn och ungdomar gör inte som föräldrarna säger, de gör som föräldrarna gör. Så skulle man, lite hårdraget, kunna sammanfatta resultaten i Lena Hallströms avhandling om ungdomars frukostvanor. Hon är i grunden nutritionist och arbetar med folkhälsofrågor på Mälardalens högskola.
Tillsammans med forskare i nio andra europeiska städer har hon med Karolinska institutet som bas undersökt frukostvanorna hos 3 528 ungdomar i åldern 12,5 – 17,5 år. Studien visar att det är vanligare att äta frukost i de norra och centrala delarna av Europa än i de södra. Detta trots att rekommendationen från forskarhåll är densamma i alla de undersökta länderna: Det är bra att äta frukost. Då orkar man mer.
– Men i södra delarna av Europa äter inte de vuxna frukost i särskilt stor utsträckning, och då gör inte heller ungdomarna det, konstaterar Lena Hallström.
Det är dock inte så att vi här uppe i norr stolt kan luta oss tillbaka i stolarna, det fungerar inte särskilt bra med frukostätandet här heller.
– Nej, om jag väldigt kortfattat ska sammanfatta mina resultat är det ganska många ungdomar som hoppar över frukosten helt, och många som äter en frukost av låg kvalitet, säger Lena Hallström.
Närmare bestämt var det bara drygt hälften av ungdomarna i studien som åt frukost varje dag, och endast 4 procent som åt en frukost som innehöll livsmedel från alla de tre rekommenderade livsmedelsgrupperna: frukt och grönsaker, bröd och müsli, och mjölk och ost.
Men måste man äta ur alla tre grupperna just till frukost? Kan man inte äta fil och flingor till frukost och sallad till lunch?
– Jo, det är klart att det viktigaste är vad man äter under hela dagen. Men tidigare forskning har visat att den som inte äter frukt och grönsaker till frukost ofta äter mindre ur den livsmedelsgruppen under resten av dagen också, berättar Lena Hallström och fortsätter:
– Jag tycker ändå att det är bra om man åtminstone äter ur minst två av grupperna till frukost. Förvånansvärt många ungdomar äter en frukost av riktigt låg kvalitet bestående av till exempel läsk och kakor.
Ungdomarna som regelbundet åt en frukost som innehöll något från alla de tre livsmedelsgrupperna var oftare yngre, kom från norra eller centrala Europa eller från en familj med hög socioekonomisk status. Andra faktorer som påverkade ungdomarnas val av frukost var utifall de var hungriga, smaken på maten och om de brydde sig om sin hälsa.
Att äta frukost om man bryr sig om sin hälsa är en klok strategi, visar studien. De flickor och pojkar som regelbundet åt en frukost av bra kvalitet hade lägre BMI, mindre underhudsfett och bättre kondition. Pojkarna visade sig dessutom ha bättre riskvärden för hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med pojkar som inte åt frukost.
– Det förvånade mig att vi fick så starka resultat på det. Det trodde jag faktiskt inte, medger Lena Hallström.
De tydliga resultaten gör att hon tycker att man nu skulle kunna gå ut med en välunderbyggd allmäneuropeisk rekommendation om vikten av att äta en frukost av hög kvalitet varje dag.
– En sådan frukost bör ätas före dagens aktiviteter börjar och allra senast klockan tio. Den bör bestå av livsmedel från alla tre grupperna och utgöra 20-25 procent av hela dagens energiintag, anser Lena Hallström.
Det viktigaste som skolor kan göra för att förbättra ungdomars frukostvanor är, enligt henne, inte att servera frukost på skolan utan att regelbundet informera föräldrarna om vikten av att äta frukost.
– Avhandlingen visar att det är föräldrarna som har det största inflytandet över ungdomarnas frukostvanor. Tonåringar är förstås en svår grupp och föräldrarna tror kanske att de klarar att fixa frukost själva. Men det gör de inte. Kan man inte vara hemma och äta tillsammans med dem, kanske man åtminstone kan förbereda deras frukost genom att duka och plocka fram så mycket som möjligt. Samt föregå med gott exempel och själv äta en frukost av hög kvalitet, föreslår Lena Hallström.