Hösten är skördetid, men några helgdagar skördar vi inte. Det är tunnsått med röda dagar i almanackan. Därför är höstlovet välkommet för utsjasade elever. Det kom till någon gång i mitten på 1990-talet när kommuner spontant började slå ihop lärarnas studiedagar för att eleverna skulle få en sammanhängande ledighet.
Eleverna är lediga medan lärarna vackert får knoga på med fortbildning och planering. Annat var det förr i världen, när folkskolan infördes 1842. Då hade elever potatislov, rovlov eller lingonlov i upp till två veckor. Men någon ledighet var det inte tal om. Nej, de skulle hjälpa till att bärga det sista av skörden innan frosten kom. Hade föräldrarna ingen egen gård kunde barnen få göra dagsverken.
Som lök på laxen åkte även en del på skurlov. Det innebar att de ”befriades från skolarbetet” genom att knäskura trägolven i skolsalen med såpa och borste. Golven var ordentligt nedsmutsade av sot från kaminen i klassrummet och leriga skor.
Idén om att barnen skulle göra lite nytta på loven försvann någon gång efter andra världskriget, då barnen inte längre behövdes som arbetskraft.