En helt ny kunskapssyn växer fram i spåren av den nya digitala teknologin. Det menar forskaren Per-Olof Erixon som undersöker vad som händer i ämnena svenska, musik och bild när skärmkulturen blir allt mer utbredd i skolorna.
— Vi får en kunskapssyn där samhället och skolan inte har full kontroll över vad den innebär och vad den för med sig.
Per-Olof Erixon leder ett stort forskningsprojekt med forskare från Umeå, Göteborg och Malmö. Forskarna har observerat och intervjuat i nio skolor över hela landet och håller nu på att bearbeta materialet.
Per-Olof Erixon jämför med den gamla teknologin som bestod av penna, papper och lärobok. En teknologi som var lätt att kontrollera.
— Den digitala utvecklingen utmanar nu skolans uppdrag som är undervisning och uppfostran av de unga. Frågan är om skolan kan ta tillbaka initiativet.
Per-Olof Erixon tycker att han sett några tendenser under forskningsarbetet. En är att de gamla datorsalarna är på väg att försvinna.
— De finns framför allt kvar i skolor med mindre av it-satsningar.
I dessa datasalar står bänkarna ofta ordnade för att underlätta grupparbete med en handledande lärare. Men när de bärbara datorerna gör sitt inträde används de i vanliga klassrum där bänkarna ofta står vända mot katedern på ett mer traditionellt sätt.
— Detta underlättar för läraren att styra undervisningen, säger Per-Olof Erixon.
En annan tendens är att den nya teknologin gör det lättare för lärarna att kontrollera vad eleverna gör och inte gör.
— Eleverna lägger upp sina arbeten på Google Docs som gör det omöjligt att plagiera eftersom alla versioner av arbetena finns kvar och är tillgängliga, för att ta ett exempel.
Han har också sett andra konsekvenser av digitaliseringen under projektet. En aspekt rör hur tiden används.
— Eleverna säger att de har svårt att koncentrera sig i skolan och lättare att jobba effektivt hemma. Digitaliseringen skapar en slags otålighet, samtidigt som den gör det möjligt att lägga mycket tid på sociala relationer under skoltid, genom till exempel Facebook.