Nästan varannan lärare behöver använda sin fritid för att kommunicera digitalt med föräldrar och elever.
Lärarnas tidning har frågat 1 000 lärare om de använder fritiden för att kommunicera digitalt med elever, föräldrar, kolleger eller skolledning.
45 procent av de tillfrågade svarar att de på sin fritid minst några gånger i veckan kommunicerar digitalt via sms, e-post, Facebook eller liknande med elever, föräldrar, kolleger och arbetsgivare.
15 procent gör det minst varje dag, 7 procent flera gånger per dag. En av tre lärare gör det sällan eller aldrig.
Det är främst lärare på gymnasiet och i grundskolan som kommunicerar digitalt på sin fritid. Bland lärare i förskolan och på fritidshem är det inte alls lika vanligt.
Skop har också frågat de som kommunicerar digitalt minst en gång i månaden hur de skulle beskriva det faktum att de använder fritiden för att kommunicera digitalt.
Fyra av tio lärare tycker att det inte är påfrestande. Sex av tio lärare anser att det är mycket eller lite påfrestande.
Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström ger råden att vara tydlig mot föräldrarna och inte jobba gratis.
— Läraren har ett ansvar för att säga ifrån om arbetstiden inte räcker till, säger han.
Ansvaret innebär att läraren måste göra klart för föräldrarna när de kan förväntas kunna nå läraren och när de kan få svar på till exempel mejl eller sms. Sådana regler gör man lämpligen gemensamt upp om på skolan och kommunicerar ut, säger Mathias Åström.
Om det inte går att klara av kommunikationen med elever och föräldrar inom den reglerade arbetstiden eller förtroendearbetstiden måste läraren tala med närmaste chef.
Förtroendearbetstiden kan bland annat användas till spontana föräldrakontakter. Planerade föräldrakontakter som till exempel utvecklingssamtal, föräldramöten och skrivande av veckobrev ska rymmas inom den planerade arbetstiden.
Men var går gränsen för »spontana föräldrakontakter«?
— Den går när förtroendearbetstiden inte räcker till. Därför är det viktigt att läraren har koll på sin arbetstid, så att man vet när den slutar. Lärarna har inte betalt för att upprätthålla en servicegrad där ett mejl som skickas klockan nio på kvällen ska få ett direkt svar, säger Mathias Åström.
Erik Hallsenius, ombudsman och expert på arbetsmiljöfrågor på Lärarförbundet, påpekar att införandet av personliga e-postadresser som kan läsas hemifrån luckrar upp gränserna, så att det blir allt svårare för lärarna att säga när arbetet börjar och slutar.
— Risken ökar för att lärarna släpar med sig skolans problem in i sängkammaren och inte får den återhämtning de behöver.