Quantcast
Channel: Lärarnas Nyheter
Viewing all articles
Browse latest Browse all 10064

Läroplanen passar Forshaga

$
0
0

I Forshaga Lärcenters grundskola har arbetslagen under många år arbetat tematiskt och ämnesövergripande med fokus på estetiska lärprocesser. – Den nya läroplanen passar som hand i handske med hur vi jobbar, säger rektor Ann Brüngel, som själv är bildlärare i botten.

Den här terminen arbetar ett arbetslag i årskurs 7-9 med ett tema om sex och samlevnad; en naturlig fortsättning på en kärleksvecka i våras. Tonåringarna gestaltar sina upplevelser och kunskaper bland annat genom att skriva dikter och använda drama, bild, slöjd och musik som verktyg.

Arbetslaget i årskurs 4-6 har precis börjat med ett tema om kommunikation. Idén föddes efter ett filmprojekt förra terminen, där eleverna speglade olika typer av konflikter genom animation.

Detta är bara ett par exempel från Forshaga Lärcenter, några mil norr om Karlstad. En ganska stor grundskola, där lärarna har estetiska perspektiv på många ämnen sedan lång tid tillbaka. Till stor del tack vare att Ann Brüngel, en av skolans tre rektorer, själv var bildlärare i 18 år i den skola som föregick nybyggda Forshaga Lärcenter, innan hon blev rektor 1996.

– Många utvärderingar visar att det som rektor lägger krut på växer. Forskning visar också att vi är viktiga. Jag har hela tiden varit förespråkare för att hitta fler arbetsmetoder i skolans vardag. Kan vi variera oss mer och erbjuda fler uttryck, så att fler elever får möjlighet att visa eller förstå vad de lär sig, så gagnar vi lärandet, säger hon.

För sex år sedan blev föregångaren till Forshaga Lärcenter också pilotskola i ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. I och med det fick lärarna kompetensutveckling och arbetssättet utvecklades ytterligare. Efter det projektet formulerades en egen definition av vad en estetisk lärprocess innebär: uppleva, bli berörd, känna, uttrycka, reflektera, egen insikt.

– Hur får jag elever intresserade? De måste få uppleva något som knyter an till dem själva. Det ger dem känsla av något, som i sin tur gör att de vill uttrycka sig. Lärarens känslighet avgör vilket uttryckssätt varje enskild elev känner att de kan använda. Efteråt får de reflektera och skriva ner vad de tyckte och tänkte. I den processen sker ett lärande, förklarar Ann Brüngel.

Numer jobbar alla arbetslag, någon period under läsåret, med ett tematiskt samarbete som löper parallellt med andra ämnen och byggs på med nya inslag undan för undan. Ofta med inspiration av konstnärer och lokala kulturarbetare, ibland med hjälp av kommunens kulturmedel, ibland genom Skapande skola-projekt.

– Teman är en bra ingång att arbeta med kreativa, estetiska lärprocesser. I tematiskt arbete kan man anstränga sig att få in de olika ämnena och verkligen jobba med en helhetssyn, så att alla ingår med sina olika delar. Lärarna gör förslag och sätter upp mål för arbetet, eleverna blir delaktiga genom att vara med och planera, genomföra och utvärdera, säger Ann Brüngel.

– Om vi har en bredd, som gör det möjligt för alla elever att hitta sitt uttryckssätt, blir det en garanti för att alla kan delta. En estetisk lärprocess formas ju av dem som ingår, så det är inte säkert att det blir som lärarna har planerat.

Vad är då nycklarna till ett ämnesövergripande arbetssätt med estetiska perspektiv?

Arbetslag är en förutsättning, menar Ann Brüngel. Forshaga Lärcenter har fyra, varav tre på 7-9. I varje arbetslag ingår minst två språklärare, en SO-lärare, två NO-lärare och en idrottslärare. Dessutom mellan en och tre lärare med estetisk kompetens eller utbildning; antingen i bild, musik, slöjd eller hem- och konsumentkunskap. På F-6 finns ett arbetslag.

Varje arbetslag och varje tema har olika prägel, beroende på vilka kompetenser lärarna har. I arbetslaget där slöjdläraren ingår är slöjd en given estetisk ingång – men när man så önskar och behöver bjuds exempelvis musikläraren eller bildläraren in.

Arbetslagen brukar också göra samarbetsprojekt med ett par eller några ämnen. Antingen som ett komplement eller som ett inslag i det mer övergripande temat, förklarar Ann Brüngel.

– Teman och samarbetsprojekt har gett lärare i estetiska ämnen högre status. Det är stor skillnad mot förr, då var man ganska ensam och isolerad som exempelvis bildlärare. Det är inte utvecklande. Nu betraktas alla ämnen som lika viktiga och alla tycker att samtliga lärare behövs för elevernas lärande.

Kompetensutveckling är en annan förutsättning. För att våga prova själv måste man som lärare få delta i seminarier om estetiska lärprocesser, lyssna på föreläsningar och workshops i något ämne man vill återkoppla till sin undervisning, anser Ann Brüngel.

Pilotskoleprojektet byggde på att lärarna fick tillgång till såväl fortbildning som nätverksträffar och hjälp med dokumentation.

– Vi utsåg lärare från både F-6 och 7-9 att vara med på inspirationsträffarna, men det var inte samma personer hela tiden. Vi lät det rulla lite grann, så att det blev en bred uppslutning. Att vi spred arbetet mellan stadierna var naturligtvis en väldig vinst; på så vis fick vi en röd tråd från förskoleklassen till årskurs 9, säger Ann Brüngel.

I kompetensutvecklingen ingick bland annat 10-poängskursen Estetiskt lärande som kunskapsväg på Karlstads universitet. Fyra lärare och en fritidspedagog deltog – plus Ann Brüngel själv.

– Att jag som rektor deltog tror jag var jätteviktigt. Jag följde processen på nära håll och förstod vad lärarna skulle arbeta med i klassrummet. Det var en genomgripande kurs och efter den hade vi riktigt på fötter för att jobba med estetiska lärprocesser.

Nu när projektet är slut pågår en ny utbildning med nätverksarbete på regional nivå, där lärare går på föreläsningar, kompetensutvecklingsdagar eller får uppdragsutbildning.

– Vi ser alltid till att det är två från skolan som går. Man ska inte gå på kurs ensam. Under tiden provar de olika saker i sina klasser, och sprider det de lär sig mellan sig och i arbetslagen. Hur de nya kunskaperna ska fortsätta utvecklas är annars den svåra nöten att knäcka ... men har man prövat på något, kanske skrivit om det, så är förutsättningarna mycket större än om man inte gjort det.

Organisation är en tredje nyckel. När pilotprojektet pågick infördes en kulturgrupp, där representanter från arbetslagen ingick.  Ann Brüngel ledde gruppen, som ständigt pratade om lärande.

– Jag dokumenterade hela tiden och synliggjorde löpande vad som hände under projektet. Det gjorde att alla fick en känsla av att det pågick processer med estetiska perspektiv hela tiden i vår skola, fast inte alla jobbade samtidigt. Det var viktigt.

Det har funnits olika sorters grupper på Forshaga Lärcenter genom åren, med syfte attutveckla olika områden.Utvärdering har visat att lärarna tyckt det varit lite för många grupper, så just nu har man bara kvar en enda samordningsgrupp som består av de tre rektorerna och en representant för varje arbetslag. De träffas en gång i veckan. I gruppen diskuteras och bestäms bland annat policy och mål som kan gälla i ett temaarbete eller samarbetsprojekt.

– Det har blivit naturligt att vi gemensamt bestämmer hur vi vill ha det. Allt ska ju gagna eleverna och det ska finnas en variation under veckan. Nu i höst har vi till exempel bestämt att ha en språk- och läsvecka, när eleverna får låta sig inspireras av skönlitteratur, faktaböcker och lite teater.

– Läsning är användbart i alla ämnen, så de läser hela veckan, men har sina estetisk-praktiska ämnen på de tider som finns i schemat. Då gör de något med koppling till läsveckan, exempelvis bokstöd eller bokmärken. I en annan skola skulle det nog vara tvärtom – men inte här.

Hur lärarnas tid organiseras är en annan viktig kugge. Varje arbetslag har gemensam konferenstid två gånger i veckan, sammanlagt tre timmar. Därutöver har varje enskild lärare planeringstid, som de själva väljer hur de använder.

Meningen är att exempelvis bild, musik eller drama ska kunna användas i de arbeten man gör för att komplettera elevens lärande, inte att lärarna ska hitta på nya saker för att få in de estetiska verktygen, förklarar Ann Brüngel.

– Alla lärare jobbar inte så. Det faller sig mer naturligt i de yngre åldrarna. Men vi är stolta över våra arbetslag i 7-9 som har en samstämmighet och jobbar med teman varje år. Vissa ämnesområden lämpar sig bra för tema och samarbete. I till exempel SO och svenska finns alla möjligheter att jobba med film och drama i olika sammanhang.

Medan Ann Brüngel berättar kommer hon på fler och fler projekt och teman som genomförts i Forshaga Lärcenter. Ett dansprojekt med fokus på den egna kroppen och identiteten, ett Skapande skola-projekt kring tallinjen och dess användningsområde ...

– Ja, jestanes vad mycket vi har gjort som har med kultur att göra! Under en tidigare period tyckte vi också att vi fick bättre resultat bland eleverna, men vi har inte följt upp det. Vi skulle ju vilja kunna luta oss mot att vi förbättrar våra resultat genom att arbeta så här, men vi har ingen mätmetod för det.

– Det finns forskning som visar på samband. Vi har också en känsla av att variationen, att vi använder olika verktyg för att visa och verka i klassrummet, gagnar lärandet. Och vi får bra resultat på utvärderingar, både från föräldrar och elever.

Annika Claesdotter Fotnot: Projektet kring kultur och estetik i skolan, där Forshaga Lärcenter var pilotskola, samordnades av Myndigheten för skolutveckling, Region Värmland och Karlstads universitet.

Viewing all articles
Browse latest Browse all 10064

Trending Articles


Emma och Hans Wiklund separerar


Dödsfallsnotiser


Theo Gustafsson


Katrin Ljuslinder


Rickard Olssons bröllopslycka efter rattfyllan


Sexbilderna på Carolina Neurath gjorde maken rasande


Öppna port för VPN tjänst i Comhems Wifi Hub C2?


Beröm för Frida som Carmen


Emilia Lundbergs mördare dömd till fängelse


Peg Parneviks sexfilm med kändis ute på nätet


518038 - Leif Johansson - Stockholms Auktionsverk Online


Martina Åsberg och Anders Ranhed har blivit föräldrar.


Klassen framför allt


Brangelinas dotter byter kön


Norra svenska Österbotten


Sanningen om Lotta Engbergs skilsmässa från Patrik Ehlersson


Arkitekt som satt många spår


Krysslösningar nr 46


Per MICHELE Giuseppe Moggia


Månadens konst - En egen olivlund!



<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>