Stimulera den livslånga lusten att lära

Lärare har ofta föreställningen att elever ska bli belönade och låter dem gå fem minuter tidigare för att de jobbat bra. Men att sluta tidigare ska inte ses som en belöning!

 

Norrköpingslärare har en halv utbildningsdag och på programmet står Peter Gärdenfors som föreläser om ”Lusten att förstå”. Han menar att läraren ska fånga upp elevens intressen och knyta dem till ämnet och undervisningen. Läraren ska stimulera elevens lust att lära och lektionerna ska vara så intressanta att det snarare ska ses som ett straff att gå tidigare.

 

Nog låter det lättare sagt än gjort. Men som professor i kognitionsvetenskap och en av landets ledande forskare inom ämnet, har Peter Gärdenfors på fötterna. Förutom att han förklarar fenomenet hur människor lär sig, ger han många handfasta råd. Publiken får veta att viljan att lära sig är naturlig och att motivationen kommer inifrån, vi föds med den. Bästa lärandet uppstår när vi ser meningsfulla sammanhang.

– Det mesta vi lär oss lär vi oss utanför skolan och det är sådant man lär sig ”av bara farten”, säger Peter Gärdenfors.

Informellt lärande, brukar det kallas. I det informella lärandet finns det inga läroböcker, ingen struktur – man lär sig ofta av gruppen, till exempel att åka skateboard eller hoppa rep. Eller söker man information på egen hand, släktforskar som vuxen till exempel. Inom det informella lärandet är engagemanget stort. Är man engagerad blir man motiverad och då lär man sig bättre.

Peter Gärdenfors återkommer hela tiden till två nyckelbegrepp i lärandet: motivation och förståelse. Han tycker att dessa två viktiga faktorer är underskattade i den pedagogiska forskningen och att de bör lyftas fram mer. Han delar upp lärandet i tre delar: att få ytlig information, att gå på djupet – få kunskap och att förstå – få en överblick. Det är först när man förstår som man har någon nytta av informationen och kunskaperna. Han ger ett exempel:

– På internet finns det massor av bra recept - men vet jag inte hur jag lagar en grundsås eller vad sjuder är för något - kan jag inte använda dem. Då har jag ingen nytta av informationen.

Produktiv kunskap är att kunna använda sin kunskap för att lösa nya problem. Till skillnad mot repetitiv kunskap, sådant som pluggas in, repeteras, för att man ska kunna svara på frågor. Däremot är det inte säkert att man då verkligen förstår eller kan använda kunskaperna till nya problem.

Är därmed repetitiv kunskap alltid av ondo, undrar någon i publiken.

– Nej, viss kunskap måste förstås tränas, repeteras, exempelvis praktisk kunskap inom idrott. Det går inte att hoppa över ett steg, man måste lära sig A innan man lär sig B, svarar Peter Gärdenfors.

I skolan är utmaningen att vidmakthålla elevernas naturliga lust att lära, den som finns i det informella lärandet. Peter Gärdenfors menar att det finns mycket att hämta i det informella lärandet och att man som lärare bör studera det närmare. Ett exempel är det faktum att barn lär sig lättare av kompisar. Återigen tar han ett exempel från ämnet idrott och hälsa:

– På lektionerna kan lärarna utnyttja ”experter” bland barnen då det gäller olika områden, när eleverna ska lära sig en ny bollsport, lek eller dans.

Han tror också på att servera eleverna problem, utmaningar, som de ska försöka lösa tillsammans och talar sig varm för att använda olika slags simuleringar, till exempel rollspel.

Dessvärre finns det faktorer som sätter käppar i hjulet, till exempel skolans struktur. Enligt Peter Gärdenfors är den inte gjord för att skapa motivation med fyrtiominuterslektioner, mycket väntan på sin tur och långa köer. Det är underligt att strukturen är så stark och att den har hållit i sig under så många år.

– Det finns ingen forskning eller ens någon undersökning som stödjer att det ska se ut som det gör i skolan. Strukturen dämpar eller tar helt bort elevernas motivation, hävdar Peter Gärdenfors.

Han säger också att det inte finns många kopplingar mellan hjärnforskningen och pedagogiken och tycker att det är beklagligt. Inom datorspelsbranschen har man däremot lyckats knäcka koden hur människor motiveras och det är därför många har så svårt att slita sig från spelen. Ett lyckat spel väcker nyfikenheten och därmed lusten. Sedan presenteras problem som är lagom svåra och att klara av dem och olika nivåer i spelet ger känslan av kompetens. Spelaren har också känslan av kontroll, att själv skapa förlopp men att inte ändå ha full kontroll blir en utmaning. Viktigt i dataspelandet är också aha-upplevelsen som uppstår när olika problem löses. Den blir den inre belöningen och ökar motivationen.

Med detta förespråkar inte Peter Gärdenfors datorspel i undervisningen men menar att man kan fundera över datorspelens upplägg. Viktig för skapande av lust och lärande är nyfikenhet. Den är stark från födseln och har en särskild koppling till lek. För alla levande varelser finns en period då de leker naturligt. För musen är det sex till åtta dagar, för människan fram till tonåren.

Leken är viktig i det informella lärandet. Den ger känslan av kompetens, att ha kontroll över situationen. Även ömsesidigheten är en viktig faktor, att lösa problem och uppnå mål tillsammans. I leken imiteras ofta vuxna – eller experterna.

– Lek är motiverande och borde utnyttjas i högre stadier, säger Peter Gärdenfors och tycker att myten att ”lek är lek och lärande på allvar” borde avlivas för gott.

– Jämför med den om att ”medicin ska smaka illa annars hjälper den inte”!

Han framhåller också betydelsen av metakognition – att reflektera över sitt tänkande och lärande och se mönster hos sig själv: Vilka metoder passar mig? Vad är jag bra på? Reflektionen höjer kontrollen och stödjer lärandet. Med det menar inte Peter Gärdenfors att metakognition endast ska användas av elever utan även av lärarna själva. Han tror också på att man i lärarkollegiet diskuterar problem och misstag gemensamt. Här finns det mycket att lära sig av andra yrken, exempelvis läkare och flygledare.

– Kontinuerligt träffas de och talar om problem och misstag gemensamt, även de mest erfarna delar med sig och olika lösningar diskuteras. Det blir en kombination av imitation och metakognition. Jag tror säkert att det skulle kunna överföras till skolans värld, funderar Peter Gärdenfors.

Att förstå är att se mönster och sammanhang. När vi förstår någonting reagerar kroppen med en aha-upplevelse. Upplevelsen är motiverande, en slags inre belöning som får oss att vilja fortsätta. Enligt Peter Gärdenfors ska en bra lärare kunna se när eleven får just den här aha-upplevelsen och då gå vidare.

– Satsa på den inre motivationen och var försiktigt med den yttre, råder han.

Yttre motivation handlar om belöningar. I arbetslivet kan det röra sig om lön och i skolan om betyg. Belöningar kan till och med dämpa den inre motivationen har undersökningar visat.

Peter Gärdenfors beklagar att skoldebatten inför valet mest handlade om betyg, vilket alltså är en yttre motivation. Han gör klart att han inte är någon motståndare till betyg, men tycker inte att det ska vara huvudmotivet för eleverna.

– Elever ska inte gå i skolan för att de ska få bra betyg – de ska gå där för att de har lust att lära, säger han.