Nu laddar alla gymnasieskolor för GY 2011 men vad kommer det att bli av reformen? Kommer vi att klara av övergången samtidigt som sparbeting råder eller kommer vi att få två drabbade årskullar? Jag vill belysa några områden som vi måste hantera för att lyckas med implementeringen.
Inför GY 07 var de flesta skolor redo för förändring men när regeringen blåste av reformen uppstod ett stiltje. Vad gör vi nu? Den färdriktning som varit utpekad under lång tid ifrågasattes och ingen visste riktigt vad som skulle hända. Man väntade därför in beslut för att inte behöva ladda upp och 
göra onödigt arbete en gång till. Utvecklingstakten stannade upp.
Nu har det gått några år och jag tror att de flesta gymnasielärare ser fram emot förändring och utveckling. Men kommer förutsättningarna att finnas? Om ett halvår kommer det en hel kull förväntansfulla ungdomar till en ny gymnasieskola. Är vi redo att ta emot dem? Valtiden för eleverna har flyttats fram till 1 mars och med tanke på att informationen kom sent finns risken att det blir fler än vanligt som ändrar sig i omvalsperioden. Det innebär att gymnasieskolan har kortare tid än vanligt för att förbereda sig inför ett nytt läsår. När kan rektorerna bli färdiga med tjänsteplaneringen så att lärarna vet vilka kurser och grupper de ska undervisa i? Sina ämnen läser man säkert in men examensmålen måste också läsas in och då behöver man veta vilka program eleverna man ska undervisa går på.
De elever som kommer till den nya gymnasieskolan har gått den gamla grundskolan och har alltså inte de förutsättningar som de nya ämnena förutsätter. Kommer det att behövas extra lektioner eller stöd för att få de förkunskaper som krävs i vissa ämnen? De elever som jobbat hårt för att få godkänt i svenska, engelska och matematik kommer inte längre att vara behöriga till ett nationellt program. Det blir gymnasiets problem att ge dem stöd så att de blir behöriga och får de kunskaper som krävs för att de ska klara av gymnasiekurserna. Har man tänkt på dessa elever som hamnar mitt emellan två reformer?
Samtidigt som det nya ska igång kommer det att finnas två årskurser som går kvar i dagens gymnasieskola. Lärarna kommer att få hålla igång olika ämnes- och kursplaner i samma ämnen och två olika betygsskalor samtidigt. Nya läromedel måste tas fram för de nya ämnena samtidigt som de gamla måste finnas kvar. Går det att blanda eleverna i grupper med nya och gamla kurser i samma ämnen eller kommer det att innebära att man får göra fler grupper? Kommer lärarna att räcka till i sådana fall? Vi har en mycket kompetent lärarkår så man kommer säkert att hitta många olika lösningar men kommer det att finnas budget för den merkostnad detta innebär. Risken finns att inga extra pengar skjuts till och vardagen för läraren blir stora blandade grupper där man väljer den enklaste vägen och gör som man alltid gjort. När de gamla eleverna slutat och all fokus kan läggas på det nya blir det inte lätt att förändra det som redan kommit igång. Därför är det jätteviktigt att tänka långsiktigt och satsa på implementeringen. Det man satsar nu kommer att löna sig på sikt och göra reformen till en lyckad satsning med bättre resultat och fler elever som fullföljer sina studier.
Lena Hansson Ordförande Skolformsnämnden Gymnasieskolan