Sveriges välstånd bygger på bra uppfinningar vid rätt tidpunkt, goda kreatörer, risktagande investerare samt god yrkesskicklighet och arbetsmoral under lång tid av arbetsfred.
Det är mycket som gör vårt arbete enklare och vår fritid rikare. Tänk bara på kirurgens arbete som underlättas med hjälp av instrument och apparater, eller pilotens av flygplan och navigationsutrustning, kockens av matberedare och ugnar. Alla yrken och aktiviteter har redskap och hjälpmedel som tillverkats inom verkstadsindustrin. En industri som under åren förvandlats från tungt hantverk till sofistikerad teknisk industri.
Fortsatt utveckling kräver en väl anpassad yrkesutbildning med både praktiskt och teoretiskt innehåll. Yrkesutbildningen måste upphöjas till kvalificerat egenvärde som inte nödvändigtvis måste ge behörighet för studier i högskolan. Vi behöver yrkesutövare som inte har som dilemma: ”Här står jag och kan så mycket annat”. Den bör leda till att man når en användbarhetströskel, så den kan accepteras som ett eget slutmål eller bli ett delmål mot vidgade teoretiska kunskaper.
De som önskar anpassade kompletteringskurser för behörighet till exempelvis teknisk högskola, handelshögskola eller läkarutbildning ska också erbjudas dessa kurser.
På samma sätt ska en elev med god språkutbildning kunna utbildas för att fungera som säljare eller serviceperson för utrustning som exporterats från svenska företag. Vi behöver en demokratisk skola jämte rullande kompetensutveckling i takt med tiden.
Thore Gårmark, 86 år och före detta trädgårdsmästare i yrkespedagogikens örtagård som lärare och rektor samt ansvarig för utbildningen inom Sveriges Verkstadsförening.