Nya skollagen ger föräldrar rätt att överklaga åtgärdsprogram. Hittills har tolv ärenden med överklagade åtgärdsprogram kommit in till Skolväsendets överklagandenämnd.
– Intresset är stort. Vi får många telefonsamtal från föräldrar. Från slutet på oktober började ärendena strömma in, säger Anders Heiborn, direktör för nämnden.
Det första beslutet utifrån ett överklagande väntas fattas i slutet av november. Beslut att avskriva några ärenden av formella skäl har dock redan fattats, påpekar Anders Heiborn.
Målet är att det ska ta högst en månad för nämnden att fatta beslut om överklagandet. Det nämnden bedömer är om åtgärderna är relevanta och tillräckliga.
– Besluten kommer att läggas ut på överklagandenämndens hemsida. Framåt mars, april borde vi ha så många beslut att man kan börja se var nämnden bedömer att rågångarna går.
Han säger att det nu är Skolverkets överklagandenämnd som sätter standarden för hur åtgärdsprogrammen ska utformas.
– Den praxis som vi skapar bör spela roll också för hur andra myndigheter som till exempel Skolinspektion gör bedömningar. De har dock ingen formell skyldighet att följa våra beslut.
Nämndens beslut kan antingen vara att åtgärdsprogrammet är riktigt utformat och då avslås överklagandet. Eller så är överklagandet korrekt och då får skolan göra ett nytt åtgärdsprogram. Nämndens beslut kan inte överklagas i sin tur. Däremot kan föräldrar överklaga det nya åtgärdsprogrammet om man fortfarande inte är nöjd.
Det vanliga är att överklagandena handlar om att föräldrarna bedömer att deras barn behöver mer stöd än vad åtgärdsprogrammet berättigar till. Föräldrarna kan ha till exempel ha tagit fram egna läkarutlåtanden som visar detta.
– Vi ser också en försiktig tendens att föräldrarna bedömer att åtgärdsprogrammen är för vagt utformade.
Elisabet Rudhe