Det som inte är godkänt hos en lärare kan ge högsta betyg hos en annan. Skolinspektionens pågående omrättning av nationella prov reser frågor kring hur rättvisa betygen egentligen är.
För var nionde gymnasieelev sätter Skolinspektionen IG på en uppsatsfråga i svenska, där läraren på elevens egen skola satt ett MVG, skriver Göteborgs-Posten. Och så mycket som varannan elev får ett högre betyg när den egna läraren rättar än när Skolinspektionen gör det. 70 000 nationella prov har på regeringens uppdrag rättats om och klart är att olika lärare gör olika bedömningar av resultaten.
— Det är allvarligt för likvärdigheten i betygsättningen att lärare kommer fram till så olika resultat, säger Skolinspektionens projektledare Arletta Plunkett till tidningen.
Men vem som gjort den rätta bedömningen går inte att säga, menar hon.
En slutsats som Skolinspektionen drar är att upplägget på de nationella proven ger utrymme för tolkningar, något som kan sägas strida mot själva syftet med proven - att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning landet över.
Skolinspektionen kommer att ytterligare granska de skolor där glappet mellan skolans rättning och Skolinspektionens är störst.
Skolinspektionen har på regeringens uppdrag hittills rättat sammanlagt 70 000 prov i två omgångar. Den ena gjordes under läsåret 2009/2010 och andra under läsåret 2010/2011. Resultatet av den senaste omrättningen presenterades i maj i år.
Nyligen påbörjades den tredje och avslutande omrättningen. När alla tre omrättningarna gjorts ska regeringen att utvärdera resultatet.
Arletta Plunkett, projektledare på Skolinspektionen, säger att granskningarna inte ännu har lett till några konkreta förändringar, men gett viktiga diskussioner om hur man ska kunna säkerställa att eleverna får en likvärdig bedömning av sina prov.
— Det är många kommuner som funderar på hur de kan stödja skolorna; om de ska börja avidentifiera proven, om man ska byta prov sinsemellan mellan lärarna eller skolorna, säger hon till TT.
Det faktum att många elever fått lägre betyg på sina prov när de rättats om av en annan lärare var väntat, enligt Arletta Plunkett. Även tidigare forskning har visat att i de öppna frågor som ställs, där eleverna till exempel ska skriva en uppsats eller argumentera för en viss åsikt, gör olika lärare olika bedömningar.
— Men i vissa fall var avvikelserna lite högre än man väntat sig, säger hon.
Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, anser att resultaten vid en första anblick är "mycket förvånande". Men troligen är det så, säger hon, att de nationella proven ger för stort tolkningsutrymme vid betygssättningen.
— De nationella proven måste vara utformade så att de inte ger det tolkningsutrymmet, säger hon och påpekar att proven inte annars kan vara grund för en likvärdig bedömning.
Hon tycker också att lärarna måste få mer tid att diskutera normer och bedömningar med varandra.
Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, poängterar att det är kunskap som ska mätas och att detta måste kontrolleras strikt. Hon efterlyser gemensamma nationella kriterier för bedömningen, något som hittills har saknats men kommer med det nya betygssystemet som går från A till F.
— När man väl kommer in på högskolan då är det kunskap det handlar om, inget annat.
Samtidigt behöver lärarna få mer tid med eleverna för att kunna stötta dem att nå bättre resultat, anser hon.