Gymnasiereformen är rejält underfinansierad. Nu måste stat och kommun ta ett gemensamt ansvar för de nya skolreformerna.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser reformen rejält underfinansierad. För 2012 handlar det om 675 miljoner kronor för lite. Regeringen anser att en ny gymnasiestruktur minskar kostnaderna med nästan
2 miljarder kronor. För Lärarförbundet är det uppenbart att SKL har rätt. Gymnasiereformen innebär på inga sätt en besparing för kommunerna.
För Lärarförbundet är underfinansieringen uppenbar. SKL pekar på att gruppstorlekarna inte minskar, schemaläggningen inte kan effektiviseras mer och att de introduktionsprogram som ersätter det individuella programmet inte blir billigare, vilket är tre av regeringens argument för nedskärningarna.
Gymnasiereformen medger inga stora besparingar. Tvärtom. Lärarförbundet har under lång tid kritiserat regeringen och kommunerna för att inte räkna med kostnader för själva sjösättningen. Lärare och skolledare förväntas implementera nya reformer utan några eller mycket små medel. Varje ny reform ska både vara fullt finansierad och åtföljas av pengar för införandet, både från staten och huvudmännen.
Nedskärningar på gymnasieskolan innebär stor risk för uppsägningar och ett reellt hot mot lärartätheten. Nedskärningen motsvarar cirka 3 500 gymnasielärare fram till 2015. Neddragningarna på totalt flera miljarder kronor under kommande år riskerar att bli en permanent neddragning för gymnasieskolan, även när elevkullarna ökar.
På varje gymnasieskola vi besöker just nu möts man av engagerade lärare. Lärarlag arbetar med att implementera GY 11, använda de nya kursplanerna och gå igenom betygskriterierna. GY 11-reformen blir till skolvardag. Om reformen ska lyckas och fler elever ska slutföra gymnasiet är man helt beroende av lärarnas engagemang och kunskap. De pengar regeringen drar in och kommunerna inte satsar får motsatt effekt.
Bilden är inte helt enkel. Samtidigt som SKL med rätta kritiserar staten för minskade statsbidrag till gymnasieskolan när det borde vara tvärtom, visar prognoser på framtida kommunala överskott. Det finns pengar i den kommunala ekonomin.
Över alla diskussioner om de olika reformerna står krisen i läraryrket. Det spelar väldigt liten roll vilka reformer som genomförs om så få vill bli lärare som i dag. Ska en allvarlig kris i skolan kunna undvikas, där välutbildade lärare kommer att saknas, måste kommunerna satsa på lärarna.
Lärarna kan inte fortsätta att finansiera andra delar av samhället med dåliga löner. Kommunerna måste kraftigt höja lärar-lönerna och staten måste satsa på skolan och lärarna.
Det enda raka är att man tar gemensamt ansvar för finansieringen av de nya reformerna och för vad skolan och lärarna behöver för att kunna göra det allra bästa av dessa reformer. Sluta träta — och ta gemensamt ansvar.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Eva-Lis Sirén
