På Kristinedalsskolan i Stenungsund arbetar man strukturerat med text och film i svenskan. Just nu råder Twilightfeber och lärarna var inte sena att haka på det intresse som redan är väckt.
När lärarna Maria Bodén och Marianne Ekström på Kristinedalsskolan i Stenungssund sätter på ett avsnitt av den omåttligt populära vampyrfilmen Twilight blir det tvärtyst i klassrummet. Många har redan sett filmen, en del har läst flera av böckerna, vissa (tjejer) till och med originaltexten på engelska i en tjock volym som de stolt visar upp.
Filmsekvensen spelas upp på nytt. Eleverna antecknar under tiden. Därefter analyseras snutten grundligt; de pratar om vändpunkten, ”början på slutet”, kampen mellan det onda och goda och när det goda får övertaget.
Hur ser Bella och Edward och de andra ut, vad är det som fångar vårt intresse? Hur är musiken? Vilken slags bild är det, helbild, eller närbild? Och varför har man valt just så? Eleverna har många förslag och det blir en livlig diskussion. De har terminologin och kan reflektera utifrån den. Etableringsbild, upptempo, närbild.
Därefter djupläser klassen ett textavsnitt på några sidor, som beskriver samma händelser som man nyss sett i filmen. Nu ska de stryka under ord som skapar den hotfulla stämningen: ondskefullt, kylig röst, snäser, befaller, morrande, vaksamt.
– Det kryllar ju av sådana ord, säger en elev.
Förutom att leta stämningsord så funderar eleverna över ord som skapar miljön och tiden. Personbeskrivningarna tas också upp.
– Vilka ord lugnar sedan ner tempot, efter att det har varit så stressigt och hotfullt? frågar Maria Bodén klassen. Och hur är musiken? Vad skapar den för stämning?
Nu måste Marianne Ekström spola tillbaka och alla bara lyssna på ljudet.
– Slagverk skapar den otäcka känslan, pianoklink gör det mer romantiskt, förslår någon.
Efter lunch kommer textbetraktelseböckerna fram, det vill säga elevernas egna anteckningsböcker. Vad har vi läst? Vad har vi sett? Hur märktes vändpunkten i texten och i filmen? För vissa av eleverna går just detta moment lite trögt och Maria Bodén och Marianne Ekström går runt och hjälper dem vidare.
Lotta Hummelin har läst alla böckerna i serien utom en. Filmen startade hennes monumentala intresse för Twilight, berättar hon.
– Det är en speciell romantik i serien och det är den som är bäst. Och så klart är jag lite kär i vampyren Edward, säger hon.
Kompisen Astrid Malm har bara ett talande ord för att beskriva böckerna och filmen: beroendeframkallande!
Undervisningen i detta projekt, som heter Textbetraktelser, handlar om att få eleverna att förstå de språkliga skillnader som finns mellan skriven text och rörliga bilder som text. I formella dokument kallas det ”det vidgade textbegreppet” eller ”media literacy”.
Arbetet har starkt stöd i såväl styrdokument som i forskningen. I boken Populärkulturen och skolan kallar forskaren Magnus Persson vid Malmö högskola detta för ”critical literacy” med målet att ge eleverna en generell, kritisk kulturell kompetens.
Persson menar att läs- och skrivkunnigheten inte ska ses som hotad av nya medier. I stället ingår en bred mediekompetens i det utvidgade literacy-begreppet och de olika medierna kan och bör ingå i läs- och skrivundervisningen.
Maria Bodén och Marianne Ekström har arbe-tat så här med sin mellanstadieklass i tre år nu. Kristinedalsskolan är en av Svenska filminstitutets partnerskolor och har på så vis fått extra medel för att fördjupa sig kring lärandet om och i det vidgade textbegreppet.
Att ta avstamp i just filmen är smart.
– Film upplevs av barnen som mer lustfyllt än skriven text. Filmmediet är därför ett bra verktyg för att hålla intresset högt och också förstå skrivna texter. Flera barn visar tydligt att de får aha-upplevelser via filmen och att de tycker det är roligt att få syn på nya saker, säger Maria Bodén.
Genom det här strukturerade arbetssättet får eleverna syn på att professionella kreatörer ständigt gör medvetna val av ord och bild; det är inte bara så att något ”blir”. Eleverna blir sålunda bättre på att reflektera och fundera över vilka ord och uttryck de ska välja i text och vilka verkningsmedel som passar bäst i rörlig bild.
– De har också blivit mer källkritiska, något som är jätteviktigt i dessa dagar. Det sker när de upptäcker hur författare och filmare gjort val och sedan själva måste göra det när de gör egna texter och filmer. De visar i gemensamma diskussioner och egna skrivna reflektioner att de funderar över vem som säger vad, i vilket syfte och till vem, berättar Marianne Ekström.
När klassen arbetade med Ronja Rövardotter hade de läst boken högt i helklass, så att alla hade en gemensam förförståelse. Med Twilight är det annorlunda. Det är främst tjejerna i klassen som läst böckerna, killarna verkar en aning tagna på sängen. Men inte ointresserade för den skull.
Maria Bodén och Marianne Ekström försöker göra genusmedvetna val av böcker och filmer.
– När vi tidigare i projektet jobbade med kapitel, utdragna ur en rad olika böcker som eleverna också själva gjorde film av, var böckerna medvetet genusblandade och normbrytande, säger Maria Bodén.
Precis före Twilight jobbade klassen med boken och filmen Den fantastiska räven – en inte speciellt ”tjejig” berättelse, berättar Maria Bodén och Marianne Ekström.
– Vi är måna om att alternera författarstil och typ av berättelse - men vill samtidigt hålla oss aktuella och nära elevernas intressen.