Hittills har endast var fjärde ansökan om att starta en friskola nästa läsår fått godkänt av Skolinspektionen. Orsakerna är tuffare lagkrav och strängare bedömningar.
Intresset för att driva friskola fortsätter att öka. Men chansen att bli godkänd som skolhuvudman har minskat, visar Skolinspektionens sammanställning.
Myndigheten har fått närmare 800 ansökningar om att starta eller utöka en friskola nästa höst. Hittills har endast 25 procent av ansökningarna godkänts, vilket kan jämföras med fjolåret då 30 procent fick klartecken, och året dessförinnan 44 procent.
Den vanligaste orsaken till att Skolinspektionen sagt nej är att den planerade skolan inte visat att eleverna har tillgång till bibliotek. Skollagen har skärpts på den punkten från och med i år.
Den näst vanligaste orsaken är att företaget/organisationen inte kunnat visa att friskolan får tillräckligt många elever. Många av de planerade gymnasieutbildningarna har fått nej därför att de inte ordnat med företag som kan ta emot yrkeselever på praktik.
— Huvudmannen måste ha tagit kontakter med företagen på den aktuella orten. Det arbetsplatsförlagda lärandet har inte fungerat så bra som man kan önska, har våra tidigare granskningar visat, säger avdelningschef Kjell Hedwall.