Quantcast
Viewing all articles
Browse latest Browse all 10064

Hattie: Är du expert, erfaren eller novis?

Den nyzeeländske forskaren John Hattie har rört om i skolvärlden. Jan Håkansson har bearbetat hans jättestudie till svenska förhållanden.

 
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Bild: Matss Samuelsson
Det pratas om dem, superpedagogerna, expertlärarna. Och i den nya karriärreformen krävs »pedagogisk skicklighet« för att få ta steget vidare. Men finns den perfekta läraren och vad innebär det att vara skicklig?

För två år sedan blev John Hattie, utbildningsforskaren från Auckland i Nya Zeeland, känd för en bredare publik. I studien »Visible Learning« listar han en rad faktorer som påverkar elevernas studieresultat och jämför effekterna. Lärarens roll är betydande. Sedan studien presenterades har den diskuterats flitigt världen över.

Drygt 1 700 mil från Auckland University ligger Växjö och Linnéuniversitetet. I ett ganska litet rum på andra våningen sitter Jan Håkansson, även han utbildningsforskare. Han blev nyfiken på Hatties studie och parallellt med sin egen forskning har han nu gjort en svensk bearbetning av »Visible Learning«, som fått namnet »Synligt lärande«.

Det finns likheter mellan de två kollegernas forskning. Precis som John Hattie vill Jan Håkansson se till helheten. Och det som händer människor emellan intresserar honom alldeles särskilt.

Enligt John Hatties sätt att mäta är det lärarens skicklighet som har störst betydelse för elevernas resultat. Vad innebär det?

— Läraren är en nyckelperson för att göra lärandet synligt. Och det är här Hattie sticker ut hakan och hävdar att det inte är vilken lärare som helst. Hattie talar om läraren som antingen expert, erfaren eller novis. Erfarna lärare är jätteduktiga, men experterna har något som de erfarna inte så tydligt visar.

Vad för något?

— Expertläraren har en förmåga att utmana eleverna precis på gränsen till vad de förstår nu och se vad som är nästa steg i deras utveckling. De är också bra på att relatera socialt med eleverna, att skapa förtroende och tillit som en grund för lärandet. Och det här gäller inte bara enskilt med eleverna, de lyckas också skapa ett bra socialt klimat. Dessutom har de fördjupade kunskaper om undervisning och lärande som de integrerar med sina ämneskunskaper.

Det här kan ju få vilken duktig lärare som helst att vackla. Finns den här superläraren
i verkligheten?

— Experten är kanske inte en existerande person utan resultatet av det man vaskat fram i sådana här studier. De flesta av oss tillhör nog den erfarna skaran som ibland, vid vissa tillfällen eller med en viss grupp, gör något lysande. Det viktiga är inte att utse vilka som är experter utan att föra in de här aspekterna i samtalen om undervisning och lärande.

Både du och Hattie betonar samspelet mellan lärare och elev som betydelsefullt för inlärning. Hur skapar man det?

— Man måste se till hela undervisningssammanhanget och försöka bli medveten om hur man själv, som lärare, agerar. Videoanalys av undervisning tycks vara effektivt, Learning study är en variant som bygger på samma idé.

— Det finns ju ingen som kan säga till en lärare: »så här ska du göra«. Läraren måste själv, i samspel med sina elever, utveckla metoder som fungerar. Man kan så klart titta på andra och se vad de har gjort som verkar fungera. Det finns mycket i relationen mellan lärare och elev som vi kan påverka.

Vad då?

— Vi kan till exempel använda olika sätt att undervisa som gör att eleven själv blir bättre på att lära. Hattie pratar om självreglering och om metakognitiva strategier, att eleven måste arbeta med sin egen inlärning. Det här är ju inget eleverna kan från början, de behöver lära sig att själv lära.

Hur går det till?

— Det ena utesluter inte det andra. Fakta-inhämtande och pluggande behövs men det måste kombineras med att eleverna lär sig studiemetoder och utvecklar sin förmåga att se vad de behöver göra för att förstå kunskapsinnehållet.

— Det här gäller både för eleven individuellt men också i samspel med andra. Samlärande, att elever lär av varandra, får höga effekter, enligt Hattie.

I den studie du arbetar med nu tittar ni på forskning som fokuserar på återkoppling och bedömning. Vad kommer ni fram till?

— Bedömning är en väsentlig del av undervisningen, det är inget som sker vid sidan av utan är en del av lärarens och elevens gemensamma arbete. Det hänger också samman med återkopplingen som är lika viktig från läraren till eleven som från eleven till läraren. Läraren måste ta reda på hur eleverna uppfattar vad de ska lära sig, hur de förstår kunskapsinnehållet.

John Hatties studie har fått kritik, bland annat för sättet att jämföra enskilda faktorer. Går det att jämföra och mäta vad som är effektivt och inte på det här sättet?

— Att mäta resultat har sina begränsningar, givetvis. Men det finns fördelar också. Det blir tydligt att det finns skillnader i hur vi gör och att det påverkar resultatet. Det är lätt att hamna i diskussioner om saker som inte har så stor betydelse. Hattie vill vrida till det hela och få oss att fokusera på rätt saker.

Vilka är begränsningarna?

— Nackdelen med den här studien är att läsaren bara får en övergripande bild av vad som ger hög effekt och vad som ger låg effekt. För att få reda på hur man som lärare ska gå till väga och vilka sätt man kan arbeta på måste man gå vidare till annan forskning. För övrigt ska man vara kritisk till all forskning som ska användas i praktiken.

Vad har Hatties studie för giltighet för svensk skola?

— Man ska vara försiktig med att översätta den rakt av. Men vi kan se de här faktorerna som indikatorer och jämföra med vår egen vardagsverklighet. Kan det här ha något med oss att göra? Hur jobbar vi med återkoppling till eleverna? Man får göra egna lokala undersökningar, testa, diskutera och leta annan forskning som handlar om samma saker.

Kan lärarna ha någon nytta av resultaten?

— Man kanske blir nyfiken på ämnesintegrering eller nivågruppering och så letar man vidare efter annan forskning inom det området. Min tanke är att den svenska presentationen ska användas som ett diskussions-underlag för hur vi arbetar i skolan och en väg att hitta till annan forskning. 

Ulrika Sundström

Viewing all articles
Browse latest Browse all 10064

Trending Articles


Emma och Hans Wiklund separerar


Dödsfallsnotiser


Theo Gustafsson


Katrin Ljuslinder


Rickard Olssons bröllopslycka efter rattfyllan


Sexbilderna på Carolina Neurath gjorde maken rasande


Öppna port för VPN tjänst i Comhems Wifi Hub C2?


Beröm för Frida som Carmen


Emilia Lundbergs mördare dömd till fängelse


Peg Parneviks sexfilm med kändis ute på nätet


518038 - Leif Johansson - Stockholms Auktionsverk Online


Martina Åsberg och Anders Ranhed har blivit föräldrar.


Klassen framför allt


Brangelinas dotter byter kön


Norra svenska Österbotten


Sanningen om Lotta Engbergs skilsmässa från Patrik Ehlersson


Arkitekt som satt många spår


Krysslösningar nr 46


Per MICHELE Giuseppe Moggia


Månadens konst - En egen olivlund!



<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>