Skärpta behörighetskrav och ett valbart lärlingsspår är förändringar i gymnasieskolan. När det gäller slopad högskolebehörighet på yrkesprogrammen har det kritiserats av flera branscher.
Det finns en rad förändringar för de elever som söker till gymnasieskolan höstterminen 2011. Bland annat blir det högre behörighetskrav. För att komma in på ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i minst fem av grundskolans övriga ämnen. Sammanlagt åtta ämnen mot dagens tre. För dem som inte är behöriga väntar introduktionsprogrammen.
Bakgrunden är bland annat att allt för många elever hoppar av eller avslutar gymnasieskolan utan att ha nått målen. Cecilia Sandberg, en av Skolverkets projektledare för GY 2011, förklarar.
– Det är en mer ärlig vägledning till eleven vad som krävs för att klara gymnasiet. Tidigare har vi ju sett att det finns en tendens att många går in för att nästan enbart klara de tre ämnen i grundskolan som krävs idag för behörighet till gymnasiet. Vi har fått det som kallas treämnesskola och den vill vi bort ifrån, säger Cecilia Sandberg.
– Statistiskt kommer kravförändringen från tre till åtta ämnen inte att betyda särskilt mycket på ett generellt plan, men för den enskilda eleven kan det givetvis bli problematiskt.
Skillnaden mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program blir tydlig. Den stora skillnaden är att elever på yrkesprogram måste göra aktiva val för att uppnå grundläggande högskolebehörighet under gymnasieutbildningen.
– Alla ska ha möjlighet att genom individuella val, eller utökat program utan särskild prövning, läsa upp till högskolebehörighet. Elever som gått de nya yrkesprogrammen är också en prioriterad grupp i vuxenutbildningen, om man väljer att komplettera senare, förklarar Cecilia Sandberg.
Hon berättar att reaktionerna från de olika branschorganisationerna varit olika, men att det övervägande varit kritiska kommentarer till den uteblivna högskolebehörigheten.
Examen införs, både yrkesexamen och högskoleförberedande examen. Men för de elever som av olika orsaker som exempelvis sjukdom eller olycka, inte kan gå raka vägen mot en examen, finns möjlighet till ett reducerat program. Idag får ett gymnasieprogram reduceras med kurser som motsvarar tio procent och eleven kan ändå få ett slutbetyg. Möjligheten att få slutbetyg försvinner i nya gymnasieskolan. Eleven söker alltid till ett nationellt fullständigt program. Sedan kan rektor, under utbildningen, besluta om att eleven ska gå ett reducerat program, men eleven blir inte antagen till det direkt.
Att gå ett reducerat program är en av de sista åtgärderna man sätter in och hur stor reduceringen blir är beroende av elevens behov. Däremot leder ett reducerat program inte till examen, säger Cecilia Sandberg.
– Den elev som har reducerat program kan av huvudmannen beviljas förlängd undervisning för att läsa upp ytterligare kurser och eventuellt uppnå ett fullständigt program senare. Eleven är prioriterad i vuxenutbildningen.
Lärlingsutbildning blir ett alternativ som införs för alla gymnasieprogram. Eleven ska genomföra minst hälften av tiden på en eller flera arbetsplatser för att utbildningen ska leda till samma yrkesexamen som ett skolförlagt program. Lärlingsutbildningen har samma ämnesplaner som den skolförlagda och kan börja första, andra eller tredje läsåret.
Lasse Nohrstedt