Här är det nya i förskolans läroplan

Nu är det sen-vår och vi sitter i ett mötesrum på deras arbetsplats på Kungsholmen i Stockholm. De bjuder på kaffe och jordgubbar och skrattar självförlåtande åt att de glömde fråga gästerna om det sist, då tidigt imorse när delegationen från Storbritannien var här för att ta inspiration från svenska förskolan. Jo, det är och har varit mycket. Även med alla internationella möten.

De förändringar som sker i läroplan och den nya skollagen sätter större fokus på svenska förskolan utomlands. Många häpnar när de förstår hur förskolan egentligen fungerar här, konstaterar Carina Hall och Magdalena Karlsson.

Fast egentligen förvånas folk mer över hur det redan är. I den reviderade läroplanen är det inte så stora förändringar, vill de börja med att konstatera.

– Uppdraget är det samma, intentionerna från regeringens sida har varit att det ska ske en ambitionshöjning av verksamheten. För dem som fortfarande arbetar aktivt med läroplanen från 1998, så innebär detta egentligen i princip detsamma. Men för dem som inte gör det kommer det tydligare att synas nu, säger Carina Hall.

I det stora hela handlar förändringarna om att nå en likvärdig kvalitet, på samtliga förskolor landet runt. Och för att nå dit har regeringen velat förtydliga och komplettera läroplanen, samt sätta riktlinjerna i ett sammanhang. Carina Hall och Magdalena Karlsson betonar att det inte går att plocka ut de olika målen var för sig.

– Allt sitter ihop. Man måste läsa hela läroplanen och försöka förstå vad grundtankarna går ut på. Bakom varje noga övervägt ord finns en större betydelse och det gäller att som arbetslag hitta en väg till hur man omsätter detta i verksamheten, säger Magdalena Karlsson.

Men en faktisk skillnad är att det har tillkommit två helt nya kapitel: det om uppföljning, utvärdering och utveckling (2.6) samt det om förskolechefens ansvar (2.7). I kapitlet om utveckling och lärande (2.2) har målen kring språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik kompletterats och utvecklats. Men det handlar absolut inte om någon ämnesundervisning, poängterar Magdalena Karlsson.

– Det handlar om förtydligade mål som är mer konkretiserade vilket i sin tur kan leda till att förskolan bättre tar tillvara på barnens lust att lära.

Här är några av förändringarna:

Språk och kommunikation:

Jämför man de två versionerna när det handlar om språk och kommunikation ser man att det framför allt läggs en tonvikt på att uppmuntra barnen i det egna tänkandet och reflekterandet, förmågan att lyssna på andra och argumentera.

Förskolan ska sträva efter att varje barn...

Lpfö 98:

"...utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar."

Lpfö 98, reviderad 2010:

"...utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv."

Lpfö 98:

"...utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar."

Lpfö 98, reviderad 2010:

"...utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra."

Helt nytt i den reviderade versionen är det nästföljande målet:

"...utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa."

Skolverkets kommentar:

– Förhoppningsvis fungerar redan verksamheten kring språk och kommunikation på detta reflekterande sätt. Förskolläraren är tänkt som en garant för det. Är man redan där, ska man fortsätta på den vägen. Men nu ska det göras än bättre och framför allt ska man förtydliga hur och varför man gör som man gör, säger Carina Hall.

Dessutom är det förtydligat i den reviderade läroplanen hur viktigt det är att förskolan utvecklas i takt med samhället, den har en uppgift att stimulera barnen att vara en aktiv del av vår samtid. Det tillagda målet om att uppmuntra barnens intresse för olika medier, till exempel datorer är ett exempel på det.

Matematik:

De mål som berör matematik har förändrats genom att de har utökats till fler att-satser (från två till fyra), samt att en betoning läggs på strävan efter barnens undersökande och utforskande.

Förskolan ska sträva efter att varje barn...

Skolverkets kommentar:

– Även inom matematiken har förskolan en uppgift att lyfta kommunikationen. Barnen ska vara delaktiga i verksamheten, reflektera och följa resonemang. I den reviderade versionen har man vecklat ut målen så att de blir lättare att förstå, eftersom alla förskolor tidigare inte arbetat så, säger Magdalena Karlsson.

Naturvetenskap och teknik:

När det gäller målen kring naturvetenskap och teknik märks återigen fokus på barnens ifrågasättande och utforskande, precis som i målen kring språk och matematik. Men för naturvetenskap och teknik finns det flera helt nya att-satser, här handlar det mycket om kompletterande skrivningar och att dra det hela längre än att enbart handla om bygg och konstruktion. Följande är helt nytt:

Förskolan ska sträva efter att varje barn...

Skolverkets kommentar:

Att målen utvidgats och kompletterats innebär på sätt och vis att kraven höjs, intentionen är att förskolan ska göra mer inom teknikområdet än vad man gör i dag.

– Förskolor är mycket duktiga på biologi, man arbetar med blommor och djur och så vidare. Men att se den enkla tekniken i vardagen och inspirera barnen till att utforska den, det kan man bli bättre på, säger Magdalena Karlsson.

Det ska finnas en mångsidig miljö och ostrukturerat material som utmanar teknikutvecklingen hos barnen på förskolan. Men vad detta innebär rent konkret, vill inte Magdalena Karlsson och Carina Hall precisera.

– Det kan vara lite vad som helst, allt som barnen möter i sin omgivning. Om vi säger något är det risk att det blir för mycket fokus på just det materialet, när syftet i själva verket just är att erbjuda barnen en mångsidig miljö.