Risk för våld och hot på jobbet i förskolan

– När förskollärare utsätts för våld är det oftast oavsiktligt. Vanligast är att man försöker skilja på två barn som bråkar. Man kliver in i en våldsam situation och får en spark, ett gallskrik rakt i örat eller blir skallad. Föräldrar kan hota, men det är väldigt sällsynt att de slår även om det finns sådana exempel, säger Anders Eklund, ombudsman på Lärarförbundet med ansvar för arbetsskador.

Det händer också att hoten kommer från okända. Förra våren stängde huvudskyddsombudet verksamheten vid förskolan Herrgården i Malmö efter en lång rad hot (se artikel intill).

Det finns andra exempel: en förskola i Stockholm jobbade med genusfrågor och hotades då. I flera andra fall har förvirrade eller drogade personer kommit in på förskolors område.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att förebygga hot och våld och att ha goda rutiner för att hantera de situationer som ändå uppkommer. Generellt sett innebär det att inventera vilka riskfyllda situationer som finns, göra handlingsplaner för hur man ska agera när något händer, och följa upp händelser i efterhand.

– Därutöver är det bra att varje termin undersöka vilka konkreta hot- och våldsituationer som finns just nu. Avsätt tid till att låta förskollärare, ledning och skyddsombud tillsammans gå igenom om det finns några incidenter som man är särskilt orolig för. Kanske har man just den här terminen ett barn vars ena förälder inte har umgängesrätt. Hur gör man då om föräldern ändå dyker upp på förskolan och vill träffa eller hämta barnet? säger Stefan Hult, som är inspektör och branschsamordnare för arbetsmiljöfrågor knutna till förskolor och skolor på Arbetsmiljöverket.

Han påpekar att det enbart är allvarligt hot och våld som anmäls till Arbetsmiljöverket. Men i förskolans värld finns många små vardagliga situationer som kan upplevas som obehagliga och som man inte ska bortförklara. Kanske träffar man dagligen en förälder med en psykisk sjukdom som upplevs som oberäknelig, eller så kanske man är orolig för hur en förälder kommer att reagera på att man anmält ett missförhållande till socialtjänsten.

– Tydliga och välkända rutiner för hur man lämnar besked och vem som ska ta emot klagomål skapar trygghet och minskar den psykiska pressen på förskollärarna, säger Stefan Hult.

När något händer ska man följa handlingsplanen. Svämmar känslorna över är det lätt att bli handlingsförlamad. Eller så vill man väl, men gör fel.

– Det är viktigt att man gör alla de formella sakerna. Reaktionen hos den som drabbas kan komma långt senare och då gäller det att man har dokumenterat händelsen för att personen exempelvis ska få ut pengar på försäkringen, säger Anders Eklund.

Även små händelser bör följas upp. Tillsammans kan de nämligen visa en situation som inte är acceptabel.

– Generellt sett agerar förskollärare alldeles för lite på det som händer. Det finns helt klart ett mörkertal, säger Anders Eklund.

Det finns flera anledningar till det, förklarar han. När man blir hotad eller slagen så är den första känslan skam. Det är lätt att tänka att man är en dålig förskollärare som inte kan hantera barnen eller föräldrarna. Eller så kan man vara rädd för att man själv tog i för mycket.

– Inte går man skamsen till rektorn och berättar vad som hänt. Därför är det också viktigt att förstå sina känslor. Det räcker långt att man har pratat om det här på förskolan och att det finns en grundläggande trygghet som gör att man törs berätta, säger Anders Eklund.

Stefan Hult på Arbetsmiljöverket har varit på åtskilliga förskolor och pratat om vikten av att ha beredskap för att möta hot och våld, samt inspekterat deras förebyggande arbete. Han har sett lysande exempel och de som inte har tänkt på detta alls. Generellt är nivån okej.

– Men många förskolor kan flytta fram positionerna. Det handlar mycket om att skapa strukturer och stabilitet. Det är inte ovanligt att man väntar med att fixa sådant här tills något redan har hänt.