Ingenjörer är inga nördar utan praktiska, jordnära människor som räddar världen, hävdar Jonas Klevhag. Tillsammans med Hugo Carlsson har han skrivit en pjäs för att tvätta bort nördstämpeln från ingenjörsyrket.
Hallå, Jonas Klevhag! Du har skrivit manus till föreställningen Älskade ingenjör. Vad är det?
– En komedi av, för och om ingenjörer. Den handlar om Ulf Nilsson, beräkningsingenjör, som har fått till uppdrag att boosta ingenjörsyrket. Han tycker att ingenjörerna får för lite respekt. Sett med hans ögon måste man vända sig till ingenjörerna om man ska rädda världen. Jag och Hugo Carlsson fick i uppdrag att skriva den till Sveriges ingenjörers 150-årsjubileum. Vi kan inte svära oss fria från att rollkaraktären ligger ganska nära oss själva.
Varför just ni?
– Både Hugo och jag är civilingenjörer i botten men jobbar nu inom media Image may be NSFW.
Clik here to view.
som manusförfattare. Vi förstår problemen inifrån, så att säga. Jag är civilingenjör i maskin- och reglerteknik och har jobbat med det i ett tiotal år. Hugo Carlsson har läst teknisk fysik och jobbat på Alfa Laval.
Hur hittade du och Hugo Carlsson varandra?
– Vi lärde känna varandra under studietiden i Lund, när vi arbetade med Lundaspexet. Där lärde vi också känna humorparet Anders Jansson och Johan Wester, som bland annat gjort Hipp Hipp!
Om det nu är så kul att vara ingenjör, varför lämnade du yrket?
– Egentligen har jag aldrig kunnat välja mellan språk och matematik. Båda är lika roliga, båda hjärnhalvorna behövs. Jag hade ett trevligt och stimulerande jobb inom fordonsindustrin. Men när vi fick erbjudande från SVT att börja skriva manus till humorprogrammet Snacka om nyheter kunde jag inte motstå det. Det var ett bra sätt att börja frilansa. Nu kombinerar jag båda yrkena genom att också vara affärsrådgivare och coach för nystartade företag.
Vad tar du med dig från ingenjörsjobbet?
– Kanske ett strukturerat tänkande och en orädsla för teknik, matematik och naturvetenskap. Egentligen tycker jag att språk och matte är besläktade – abstrakt matematik gränsar till språk och filosofi och språk har en strukturerad, matematisk del. Alla områden har mycket gemensamt om man bara letar. Det är en styrka att kombinera traditionellt sett olika områden.
Varför ska man bli ingenjör?
– Därför att det är brist på ingenjörer. Och för att ingenjörer är personer som kan göra saker. De står för verkstan och löser problemen på riktigt, inte bara skapar förutsättningar för det eller gör budgetar. Talar man om stora svåra frågor som klimatförändringar behövs ofta innovationer. Ingenjörerna står för innovationerna.
Så fler humormakare borde bli ingenjörer?
– Ja, absolut! Och tvärtom.
