Lärarbristen inom matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik är ett stort problem, särskilt om vi räknar in kommande pensionsavgångar. Regeringens satsning på fortbildning av matematiklärare är alltså välkommen, även om bristen på lärare i de andra nämnda ämnena verkar vara ännu större på många håll.
Men jag kan ändå inte låta bli att ifrågasätta Jan Björklunds analys – och åtgärdsplan mot det han tycker är dåligt.
För det första: 
internationella mätningar av Pisa-typ är inte nödvändigtvis bra måttstockar på huruvida barnen lär sig de rätta sakerna och övar upp rättförmågor i skolan. Åtminstone ger de inte hela svaret.
För det andra: Nu ska kursplanen i matematik ökas från 900 timmar till 1 020 timmar i grundskolan. Är det verkligen bästa sättet att använda de extra miljarderna och lärarnas förbättrade kompetens? Jag tror att exempelvis ökad lärartäthet och riktade insatser mot skolor där många elever behöver extra stöd vore mer effektivt.
Den insatsen skulle också synas i internationella mätningar. Men framför allt skulle den ge en mer likvärdig skola – och det är väl fortfarande ett mål?
Helena Reistad Chefredaktör