Proffs på fastigheter

Den nya gymnasieskolan för med sig flera nya yrkesutgångar. Den elev som går ut det färska fastighetsprogrammet ska ha koll på såväl el som VVS och utomhusmiljö. Ett fastighetsproffs, helt enkelt.

Mycket att göra. Så skulle nog varenda lärare svara den journalist som besöker en skola under höstterminens andra vecka. Och ja, Peter Alsparr, lärare i yrkesämnen på det färska fastighetsprogrammet på Enskede gårds gymnasium i Stockholm, säger samma sak.

– Det är klart att det är mycket att göra så här i början. Innehållet i kurserna är inte helt hugget i sten. Senast i dag var jag i kontakt med Fastighetsbranschens utbildningsnämnd för att stämma av vilket utbildningsmaterial som passar våra elever, säger Peter Alsparr.

Han har just avslutat en lektion i systemkunskap, ett ämne som han undervisat i tidigare på energiprogrammet. Som lärare i pionjärklassen för blivande fastighetsskötare, fastighetsvärdar och fastighetstekniker är det skönt att ha gamla meriter att stötta sig på.

– Vi är så pass rutinerade, vi lärare, så det här blir bra, även om vi inte riktigt vet ännu hur allting ska läggas upp. Vi har fått förväntansfulla elever, och det är jätteroligt! säger han.

I ett hörn av den stora före detta fordonshallen sitter sju elever och gör sina första uppgifter om värmesystem i fastigheter. De flesta har siktet inställt på att kunna börja arbeta efter gymnasiet.

– Jag vill jobba med något inom fastighet. Det verkar som att det är ganska lätt att få jobb efter den här utbildningen, säger Alexander Audell.

Varken han eller klasskamraten Karl Fjellner bekymrar sig över att utbildningen är ny och för att de inte har kunnat gå på tidigare elevers rekommendationer.

– Det är bara bra att programmet är helt nytt, då får vi hjälpa till att bygga upp det, säger Karl Fjellner.

VVS- och fastighetsprogrammet är ett av de nya yrkesprogrammen i gymnasieskolan 2011. VVS-delen har tidigare ingått i energiprogrammet. Däremot är utgången mot fastighetsyrket ny. Branschen själv har valt att kalla yrkesutgången för ”fastighetsproffs”, som inbegriper fastighetstekniker, fastighetsskötare och fastighetsförvaltare.

Historien om fastighetsprogrammet på Enskede gårds gymnasium – skolan väljer ofta att förkorta namnet på detta vis – börjar under våren 2010 då samordningsrektorn på skolan blev intresserad av det nya programmet inom den nya gymnasieskolan. Eije Lagesson, tjänsteman på utbildningsförvaltningen i Stockholm med bakgrund som rektor och projektledare, fick i uppdrag att göra en konkurrentanalys. Slutsatsen blev att efterfrågan på arbetskraft inom fastighetsbranschen vida överstiger det antal elever som går ut med kompetensen från Stockholms gymnasieskolor. Branschen har ett stort behov av arbetskraft på grund av kommande pensionsavgångar.

När det formella beslutet var taget att Enskede gård skulle starta programmet drog Eije Lagesson igång ett intensivt nätverksskapande med fastighetsbranschen.

– Att bygga upp kontakter och verkligt förtroende tar tid. Det var viktigt att lyssna på företagen för att veta vilken utbildning vi skulle bygga upp. Det var nödvändigt att investera den tiden – det är ju företagen som ska ta emot eleverna i arbetsplatsförlagt lärande, och det är de som ska bli elevernas framtida arbetsgivare, säger Eije Lagesson.

Den första milstolpen blev gymnasiemässan i november. Enskede gårds gymnasium presenterade där fastighetsprogrammet tillsammans med representanter för Riksbyggen och HSB.

– Vi var unika som hade företag i vår monter. Företagen gick ut och pratade med elever och berättade om yrket och behovet av arbetskraft. Sedan lotsade de eleverna till mig så att jag fick berätta om programmet, behörighetskrav och annat studierelaterat, säger Eije Lagesson.

Under våren 2011 fortsatte uppbyggnaden av programmet bland annat genom att låta blivande lärare, som Peter Alsparr, delta i Skolverkets utbildningar kring det nya programmets innehåll. Enskede gårds gymnasium hämtade också inspiration från Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg, som under flera år utbildat elever med inriktning mot arbeten inom fastighetsbranschen. Dessutom knöts kontakter med Kista gymnasium – den andra kommunala skolan i Stockholm att erbjuda det nya VVS- och fastighetsprogrammet. De båda skolorna har valt olika inriktningar på sina utbildningar; Enskede specialiserar sig på fastighet och Kista på VVS.

Under våren fortskred företagskontakter, handledarutbildning, kontakter med studie- och yrkesvägledare med mera. Mycket tid har också lagts på lokalen. När vi besöker den före detta fordonshallen talar Eije Lagesson varmt och länge om tanken med lokalen.

– Lokalen är en del av visionen. Lokal och yrke hör ihop. När du kommer in i hallen ska det kännas och synas att här utbildas det fastighetsproffs.

Golvet har delats i fyra målade rutor: en grön, en grå, en röd och en blå. Fyra verksamheter ska där pågå parallellt – de fyra benen i fastighetsprogrammet: VVS, el, skötsel av utomhusmiljö/byggnader samt service till boende.

– Arbetet som fastighetsproffs är mycket mer socialt än man först tänker. Det handlar om att tala med familjer vars tvättmaskin har gått sönder, eller att sitta i ett stort bostadsbolags kundtjänst och lotsa människor vidare, säger Lagesson.

Till de ämnen som handlar om just kommunikation och sociala relationer planerar skolan att använda svensklärare eller lärare i drama. När man startar ett nytt program får man tänka brett när det gäller lärare, resonerar Anna Ceder, rektor för skolans nationella program. Under åtminstone första året klarar skolan sig med den kompetens som redan finns, men framöver kommer man att behöva rekrytera ny personal, tillägger hon. En annan tanke är att ibland ta in externa föreläsare. Kanske någon från branschen när det är dags att gå igenom service för trädgårdsmaskiner? Kanske unga företagare?

Eije Lagesson började projektledarskapet på 40 procent som anställd på utbildningsförvaltningen. Under vårterminen 2011 flyttades arbetsplatsen och tillika kostnaden över till Enskede gårds gymnasium. Självklart har det varit förmånligt för skolan att ha en extern projektledare, säger Anna Ceder, men hon framhåller samtidigt att det inte är ett måste för att kunna starta ett nytt program. Lanseringen av fastighetsprogrammet sammanföll med andra förändringar på skolan, vilket gjorde projektledarskapet oumbärligt just då.

Under våren 2011 bildades det lokala programrådet, där ansvariga på skolan samt fack- och branschrepresentanter ingår. Anna Ceder och Eije Lagesson bedömer att behovet av apl-platser kan tillgodoses via programrådets kontaktnät. De båda kan inte nog understryka vikten av samarbete med branschen. Men finns inte en risk att företagen går in och styr för mycket?

– Det går inte att ha en yrkesutbildning i dag utan nära samarbete med branschen. Vi är experter på skola, de på verkligheten i yrkeslivet. Mötet oss emellan är fruktbart, säger Anna Ceder.

Exempelvis kan skolan i handledarutbildningar bidra med kunskap om hur man bemöter ungdomar, och specifikt ungdomar med en skolproblematik. Hur peppar man dem? Det fungerar inte med ett hurtigt ”klipp dig och kom i tid” – en erfarenhet som skolans pedagoger kan förmedla till blivande handledare, exemplifierar Anna Ceder.

Nej, någon rädsla för att branschen ska ta över känner varken rektorn eller projektledaren.

– Vi möts kring ett gemensamt intresse. Då kan man inte vara skraj att den ena ska ta över. Om vi inte hade haft kontakt med branschen hade vi tappat det uttalade målet att göra eleverna anställningsbara, säger Eije Lagesson.

Tillbaka i den stora hallen med det rutade golvet. Peter Alsparr har börjat förevisa tvättmaskinerna och några elever rensar ett luddigt filter. Anställningsbara? Ja då, det kommer eleverna att bli på denna utbildning – om de får godkända betyg, så klart, menar Peter Alsparr. Den täta kontakten med branschen ser han bara fram emot.

– Det finns inte det minsta ”vem bestämmer”-rädsla. Jag ser verkligen fram emot att diskutera behov och framtid med branschen. Vill företagen att eleverna ska lära sig mer av en viss sak, då ska eleverna också få det. Svårare än så är det inte!

I hallen dyker Tommy Bjurman upp. Han är lärare på den nya yrkesintroduktionen (YI), en av de fem grenarna för icke behöriga elever som ersätter det tidigare individuella programmet.

– Det finns ett stort intresse för fastighetsprogrammet bland mina elever, säger han.

Ja, för så här en dryg vecka in på premiärterminen för den nya gymnasieskolan visar det sig att 13 behöriga elever kommit in på fastighetsprogrammet på Enskede gårds gymnasium. Därutöver finns en handfull lärlingar. Den stora delen potentiella fastighetselever, drygt 20 stycken, finns på YI. Målet för fastighetsprogrammet första årskurs hade Eije Lagesson satt till 60 elever. Är han besviken över resultatet?

– Nej, vi satte ambitionsnivån högt och det är så man måste göra. På sätt och vis ger detta oss ett visst andrum. Vi kan fokusera på de elever vi har och de kan följa med till gymnasiemässan i år och sälja in programmet.

Eije Lagesson ser flera anledningar till att den nationella delen av fastighetsprogrammet är så pass liten: Det är färre elever som söker yrkesprogrammen över lag i år och det är också färre elever som är behöriga till de nationella programmen. Dessutom tar det ett tag innan ett program blir känt, helt enkelt, menar Lagesson.

Och medan fler och fler bitar faller på plats i det nya programmet sätter rektor Anna Ceder ord på ett nytt mål.

– Det vore roligt om vi kunde attrahera tjejer. I år är alla killar. Vi ska sätta upp ett tydligt mål för hur vi ska nå tjejerna, säger rektorn.