Kvinnors musikintresse drunknar i vardagen

Karl gör spellistor för olika känslolägen. En av hans spellistor heter Känslan, efter en textrad i en av Kents låtar. Vad som finns på den vill han inte berätta.

Erik pluggar till dataingenjör och har 13 000 låtar på en server i sin garderob. Han har aldrig köpt en skiva och lyssnar på musik hela tiden.

Patricias man har köpt en fin och dyr musikanläggning. Men själv har hon tappat sugen att använda den, för mannen tycker att hon har dålig musiksmak. Hon gillar Barbados.

Karl, Erik och Patricia är tre av deltagarna i Lars Lilliestams och Thomas Bossius intervjuundersökning Musik i människors liv. Undersökningen sträcker sig över fyra år och presenteras i boken Musiken och jag, som utkommer i höst.

Lilliestam och Bossius, professor respektive doktor i musikvetenskap på institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet, är inspirerade av engelska musikforskare och verbet ”to music”.

– Musik är inte ett föremål, utan något som människor gör. Man lyssnar, spelar, dansar, går på konsert, skapar, tänker, talar om, diskuterar, läser om, köper, samlar, är fan, lär sig nya saker, sköter musikteknik, minns, får tröst, bekräftelse, upprätthåller sin identitet, får andliga och existentiella upplevelser. Musikintresse yttrar sig på ett otal sätt och musikandet satt i sitt sammanhang säger mycket om människors vardag, säger Lars Lilliestam.

Även om undersökningens resultat inte är statistiskt användbart, ser Lilliestam och Bossius vissa mönster och trender. De tydligaste är att ungdomsåren formar musiksmaken och att mäns musikintresse tenderar att dominera över kvinnornas.

– Det är när man är ung som man skaffar sig en mall över vad som är bra musik. Gymnasieåren är en brytpunkt. Därefter ändrar man inte sin musiksmak drastiskt, säger Lars Lilliestam.

Kanske hänger detta delvis ihop, för i synnerhet kvinnorna hade inte haft tid att odla sitt musikintresse sedan de fick barn. Männen hade i högre grad fortsatt att spela, samla och ägna sig åt musikteknik. Som i ett fall, där en av de intervjuade berättade att hon slutade spela gitarr när hon fick barn, medan hennes man fortsatte.

Flera par ägde exklusiva musikanläggningar, men det var männen som stått för inköpet. Och som Patricia ovan sa: ”Min man, han är väldigt fixerad vid sin musikanläggning och sina högtalare och sånt där, så att det blir otroligt fint ljud, och det tycker jag är jätteroligt, men det blir lite för mycket när han … han menar ju inget illa, men jag kan tycka att han dominerar, och då går jag tillbaks lite.”

– Folk gifter sig, mannen fortsätter att odla musiken, men kvinnan lägger av. Det är något som vi anat sedan tidigare, men vi blev ändå lite kalla i kroppen när vi upptäckte detta. Kvinnor underordnar sig, säger Lars Lilliestam.

Många tonårsföräldrar kom i kontakt med ny musik via sina barn, och många unga har delvis samma musiksmak som sina föräldrar. Men de talar betydligt oftare om pappas musiksamling.

– 80- och 90-talisterna verkar ha en känsla av att pappas skivsamling är väldigt viktig, men ingen pratar om mammas skivsamling. Den har inte samma status, men är också sällsyntare. Vi kan utan vidare konstatera att betydligt fler män samlar på skivor och behåller sina samlingar. För dem är det uteslutet att slänga en enda skiva. De ser skivsamlingen som ”min biografi”, säger Thomas Bossius.

Några intervjuade hade ett starkt musikintresse, andra inte. En av de äldre kvinnorna hade aldrig gått på konsert eller gått ut och dansat, men hade sjungit mycket för sina småsyskon, sina egna barn och i allsången i en frikyrka.

– Men själv tyckte hon inte att hon hade någon musik i sitt liv. Vi fick flera historier där intervjuade berättade många fina minnen knutna till musik om glädje, gemenskap och vila. Vissa berättade sitt livs historia upphängt på musiken. Ändå såg de sig kanske inte som särskilt musikintresserade. Musiken finns där som en fond till viktiga händelser i människors liv, säger Thomas Bossius.

Flera intervjuade pratade om hur musik hjälper vid sorg och saknad, hur den triggar igång minnen och vad de undviker att lyssna på för att inte bli ledsna.

En av de intervjuade jobbar i en cykelverkstad och har P4 på hela dagen.

– Utan radion blir det för tråkigt, tycker han. Men han sa också att han hade svårt att lyssna på musik när han kör bil. Han blir för påverkad. Folk vet exakt vad musik gör med dem, säger Lars Lilliestam.

Karl ovan, som gör spellistor för olika känslor, sa att han tycker det är ”gött att lyssna på Miles Davies Kind of Blue när man går i regnet”.

– Musik skapar starka upplevelser. För inte minst många unga är den en väg att bearbeta existentiella frågor och fyller behovet av andlighet, säger Thomas Bossius.

Karl berättade att han försöker se alla Morrisseys konserter i Skandinavien och att han anpassar stil och uppträdande när han går på konserter. Är det pop, har han en viss stil, är det punk, väljer han en annan.

Han är också en av många repeatlyssnare bland intervjupersonerna. Andra tycker om att ligga på golvet och lyssna på musik. Många vill gärna komma riktigt nära musiken. De lyssnar med hörlurar och hög volym.

– Andra är intresserade av ljud i största allmänhet. En tjej lyssnar på amerikanska tåg som far över prärien när hon duschar. En man tyckte att spårvagnens övertoner är häftiga. En del vill bara ha det tyst. En man åker ensam till sommarstugan i Bohuslän och gör ingenting och har det tyst – ingen radio, ingen tv, ingen musik, ingenting, säger Lars Lilliestam.