I Malå i Västerbotten börjar barnen dagen på förskolan med att "nudda in". Fenomenet med stämpelklocka i barnomsorgen sprider sig nu snabbt till fler kommuner.
— Med stämpelklocka i förskolan betalar föräldrarna bara för exakt den tid barnen varit på förskolan, säger Anita Brännlund, förskolechef i Sorsele kommun, som beslutat att införa systemet från och med januari.
Först i landet med stämpelklocka, "Nuddis" som det populärt kallas, på förskolan och fritids var Malå. Där infördes det 1993.
— Med hjälp av en elektronisk nyckel loggar barnen in när de kommer och ut när de går hem. Det är ett bra sätt att fakturera barnen rättvist. Är barnet sjukt betalar man inte. Har barnet semester betalar man inte heller, säger barn- och utbildningschef Anders Bergström.
Uppgifterna från stämpelklockan skickas direkt till utbildningsförvaltningen och därmed finns inget behov för föräldrarna att anmäla varken del- eller heltid enligt på förhand bestämda taxor. Ansvaret för att inloggningen sker korrekt vilar både på föräldrar och barn. Missar man att stämpla faktureras en heldag.
I Västerbotten fortplantar sig systemet med stämpelklocka just nu snabbt inom barnomsorgen. Bjurholm har redan infört systemet och förutom Sorsele är även bland andra Vilhelmina, Storuman och Norsjö på gång.
— Föräldrarna efterfrågar det här och för kommunen innebär det en oerhörd rationalisering med många administrativa fördelar. Via uppkopplingen är det enkelt att se hur många barn som finns på en avdelning timme för timme vilket skapar möjligheter att till exempel omfördela personal, säger Lena Oscarsson, utbildningschef i Vilhelmina.
Samtidigt innebär stämpelklockan att kommunernas intäkter minskar när färre kommer upp i max antal timmar.
— Ekonomiskt är det inte fördelaktigt, men nöjda föräldrar är värda en hel del. Vi har också budgeterat så det ingår i vår prognos att vi ska klara det, säger Anita Brännlund.