– Vi studenter behöver få veta hur vi ska förhålla oss till den rådande debatten. Om det nu är så illa som det ibland frammålas skulle jag och andra sluta vår utbildning. Det sa lärarstudenten Ebbe Nyman vid måndagens skoldebatt på Stockholms universitet.
Det var en välfylld panel som tog plats på scen vid den första av fyra paneldebatter om lärarutbildningen och skolan. Under ledning av moderatorn Sigbrit Franke diskuterade journalisten Maciej Zaremba, professor Sven-Eric Liedman och Skolverkets genaldirektör Anna Ekström 2020 års skola och lärarutbildning – från problem till förebild.
I fokus stod den nya lärarutbildningen, även om diskussionen stundtals blev spretig.
– Vi som går på lärarutbildningen är offer för de teoretiska perspektiv som är på modet, sa en lärarstudent i publiken.
Panelen var dessutom förstärkt av Gunilla Hammar Säfström, känd från Klass 9A, Anders Gustavsson, ansvarig för lärarutbildningen vid Stockholms universitet, samt lärarstudenten Ebbe Nyman som är förtroendevald i studentkåren och har titeln påverkanssekreterare för lärarutbildningarna.
Han satte fingret på dilemmat för dagens studenter, de som redan går på den lärarutbildning som kritiseras och ska bytas ut.
– Vi används på ett politiskt sätt för skolförändring, sa han, och målade en bild av hur de nuvarande lärarstudenterna blir slagträn i debatten.
– Hur stort utrymme kan våra romantiska ideer om pedagogiken ta?, undrade han, och uttryckte en besvikelse över hur styrningen av skolan blir allt mer kontrollerad.
– Min bild av skolan, ”flumskolan”, är inte den skola jag kommer landa i när jag är klar.
Han fick flera råd av panelen.
– Se upp för teorierna som säger vilka pedagogiska modeller som gäller. I de bästa skolorna bedriver varje lärare undervisningen på sitt sätt. Då lär sig eleverna att människor är kolossalt olika, sa Maciej Zaremba.
Sven-Eric Liedman talade om att befria lärarna från de pålagor som lagts på dem under decennier.
– Läraryrket är likt skådespelaryrket, man spelar varje lektion en pjäs tillsammans med eleverna. Det är ingen som påstår att skådespelaren ska befinna sig precis 40 timmar i teatern. Den typen av regleringar måste bort, sa han och poängterade vikten av det egna modet.
– Det viktiga är att ni kämpar på, rådde Sven-Eric Liedman.
Anna Ekström sa att så vitt hon vet finns det inget som säger att det måste vara en stor, tråkig, hård skola för att man ska lära sig mycket.
Flera lärarstudenter och lärare i publiken gjorde sin röst hörd.
– Ledarskapsutbildningen inom lärarutbildningen är på gränsen till icke-existerande, sa en student.
En lärare i publiken avrådde från läraryrket.
– Jag älskar att undervisa, och det är viktigt att lära upp de nya generationerna. Men jag får inte ägna mig åt det. Det är så frustrerande.
Lärarnas Nyheter fick en pratstund med Ebbe Nyman efter debatten.
– Jag förstår varför man drar sig för att bli lärare, och jag förstår varför många lärarstudenter hoppar av, sa han.
– Det är lite skrämmande att ens utbildning bedöms så pass dålig att den byts ut inom loppet av tio år och ersätts av något annat. Vad säger det om den utbildning som jag har gått? Det är ju ingen i min årskull som vet hur vi kommer att stå oss i konkurrensen när vi väl kommer ut.
Som aktiv i kåren vill han förmedla till alla lärarstudenter att deras utbildning inte är dålig.
– Det är viktigt att förstå att när utbildningen byts ut, och det är skarpa ordalag i media, så är det väldigt mycket politik. Det handlar om en ideologisk bild man har av pedagogiken och skolan, och allt det genomsyrar bytet. Men det finns inte någon konsensus inom lärarkåren att utbildningen skulle vara dålig.
Tyckte du att du fick tillfredsställande svar från panelen?
– Det var en svår fråga och jag hade inte väntat mig ett enkelt svar på den, och det fick jag väl heller inte. Det handlar om vilken rätt vi lärarstudenter har till det som ska bli vårt yrke. Vi borde ha väldigt mycket att säga till om.