Den nya skollagen får skarp kritik av handikapprörelsen. Elever med funktionsnedsättning får inte tillräckligt stöd, anser kritikerna.
Den 1 juli trädde den nya skollagen i kraft. Bara drygt två månader senare kommer redan krav på att den ska skärpas. Såväl handikapprörelsen som de båda lärarfacken står bakom kraven, skriver Dagens Nyheter.
— Det är för vaga skrivningar om skyldigheten för skolhuvudmännen. Vi riskerar att få en sorteringsskola där elever som inte klarar basämnen inte tar sig vidare till gymnasiet, säger Dyslexiförbundets kanslichef Sven Ekelöf till tidningen.
Han får medhåll av Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén och Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.
Eva-Lis Sirén säger att även om en lärare vill sätta in åtgärder för en elev kan det bli nej på grund av ekonomiska orsaker.
— Det krävs en ordinationsrätt för lärare och det krävs att ekonomisk styrning och kortsiktighet inte går före elevernas rätt, säger hon till TT.
Bertil Östberg, statssekreterare vid utbildningsdepartementet, ser inget behov av att förändra skollagen utan säger att den har förstärkts, till exempel kan föräldrar överklaga åtgärdsprogram som sätts in.
— Det är en tydligare lagstiftning och ett starkare stöd, säger han till TT.