Läs Förskolans recension av Marie Arnesson Erikssons bok som handlar om hur man får till en bra start i förskolan.
Mitt första intryck av boken är att den känns liten och fräsch med många härliga färgbilder som genomsyrar boken. Detta förstärks när jag läst färdigt boken och det positiva med bilderna i boken är att de känns relevanta till texten. Boken är lättläst med många konkreta beskrivningar av både inskolningsmetoder och olika delar av föräldrakontakter. Som läsare upplever jag boken som lättläst tack vare att Arnesson varvar mellan berättelser från verklighetens vardag samt att hon ibland ger tips och idéer i punktlistor. Hon väver även in de olika perspektiven, från såväl barn och föräldrar som från pedagoger och hela barngruppen i de olika inskolningssituationerna. Hon påtalar vikten av att som pedagog vara lyhörd och utgå från individerna i samtliga inskolningar.
Författaren skriver enkelt och personligt med en otrolig värme och beskriver situationer där man som läsare lätt kan känna igen sig.
De inskolningsmetoder som beskrivs är ”den traditionella” två–tre-veckors inskolningen och den föräldraaktiva inskolningen som pågår under 3–5 dagar. De olika metoderna som författaren skriver om är hämtade från både egen och andra pedagog-ers erfarenhet av yngre barn. En bra uppföljning av ämnet är att hon skriver lite om hur vardagen kan se ut efter inskolningen. Här ger hon många tips och idéer till läsaren som är mycket tänkvärda om hur verksamheten kan komma igång sakta men säkert.
Hon beskriver hur förskolan på olika sätt kan skapa möjligheter till ett närmare samarbete med föräldrarna, till exempel genom en familjevecka. Den veckan är förskolan öppen för alla föräldrar att komma och vara tillsammans med sitt barn på förskolan för att få mera inblick i hur deras barns vardag ser ut. Författaren skriver om både framgång och misslyckanden och råder läsaren att testa och prova sig fram till den metod eller det förhållningssätt som passar just den egna barngruppen och det aktuella arbetssättet. Hon behåller sin objektivitet genom hela boken och kommer inte med några sanningar eller predikningar.
Pedagogernas förhållningssätt återkommer i olika sammanhang och det blir en av de röda trådarna i boken. Men ibland känns det som om det blir ”för mycket av det goda”. Detaljrikedomen i författarens beskrivningar genomsyrar hela boken vilket ger en tydlig bild av innehållet.
För en lärarstudent innehåller boken massor med lärorik information tack vare att hon beskriver så levande och i detalj hur en inskolning av barn i en förskola på olika sätt kan genomföras. För en läsare med några år i yrket finns det absolut också kunskaper att inhämta. Men här upplever jag att vissa kapitel eller stycken kan jag läsa mera ingående och vissa kan jag skumma igenom – detta beroende på vad jag har med mig som läsare i min erfarenhetsryggsäck.
Efter cirka två tredjedelar av boken tappar författaren fokus ifrån ämnet. Hon börjar skriva om hur vardagen på en förskola ser ut med portfoliometodik, dokumentation, reflektion med mera. Även detta är värdefulla kunskaper men det är inte vad bokens titel säger att den ska handla om. Det hade varit mera intressant att läsa om föräldrarnas upplevelser, om tankar och funderingar kring inskolningen av deras barn på förskolan utifrån de olika metoderna.
Trots den nackdelen är detta en bok som innehåller värdefull kunskap om inskolning, föräldrakontakt och förskolearbete vilket gör att jag varmt rekommenderar studenter, föräldrar, pedagoger och alla som känner sig nyfikna på ämnet att läsa den.