Gårdens lekar fylls med matte

En klätterställning i geometriska former. En målad hoppbana med de fyra räknesätten. En giraff som är fyra meter hög. På Gula skolan har matematiken tagit plats på skolgården.

Det är en av årets första riktigt varma dagar och Linda Gregow, lärare i Klass 3 på Gula skolan i Fristad utanför Borås, har förlagt dagens matematiklektion utomhus. Klassen har samlats kring ett vitmålat rutnät mitt på den asfalterade skolgården. Rutnätet består av tio gånger tio numrerade rutor och eleverna får i uppgift att ställa sig på varsin ruta som motsvarar en av produkterna i sexans multiplikationstabell.

Rutorna är små, det är precis så att en elev får plats på varje ruta, och det blir en hel del skojande och knuffande. Men efter en minut har alla en ruta. Linda stegar pedagogiskt de sex rutorna mellan varje elev och låter dem högt och tydligt läsa upp respektive produkt. Sexans tabell har bokstavligen gåtts igenom.

Rutnätet är ett av ett drygt tiotal stationer på Gula skolans så kallade matteskolgård. Initiativtagare till projektet är rektorn Maria Bella Eriksson.

– Jag är en mattelärare i grunden och brinner för matematiken. Jag ville hitta ett sätt att få variation i undervisningen och lyfta ut klassrummet i det fria, säger hon.

Maria Bella Eriksson formulerade sin idé och ansökte om pengar från Skolverkets matematiksatsning. Hon var då rektor för både Gula skolan och den närbelägna Borgstenaskolan och fick sammanlagt 644 000 kronor för att bygga om skolgårdarna.

Hela skolorna involverades i arbetet. Lärarna läste läro- och kursplaner och diskuterade på vilket sätt en matteskolgård skulle kunna hjälpa eleverna att nå målen. Eleverna kom med egna förslag och byggde modeller på tänkbara stationer. Föräldrarna bjöds in till möten. Till sist kopplades Navet in, ett science center i Borås med stora
pedagogiska resurser. De sammanställde ett förslag utifrån alla idéer som tagits fram och i samband med skolstarten 2010 invigdes matteskolgården.

– Vi lärare tycker att det viktigaste är att barnen får träna på de fyra räknesätten, det mest grundläggande. Det har gjort att matteskolgården främst är för de lägre årskurserna, säger Linda Gregow.

Efter den inledande övningen delas klassen in i fyra grupper som får gå runt mellan olika stationer. I normala fall går klassen ut på skolgården de dagar då det finns två pedagoger i klassen, men eftersom många barn är borta i dag bedömer Linda Gregow att det kommer att fungera bra trots att hon är ensam.

Två av stationerna visar sig vara för enkla för att väcka tredjeklassarnas engagemang. Den ena handlar om att kasta en tennisboll genom ett antal hål i ett stort plank. Hålen har olika värden beroende på sin storlek och uppgiften är att från startvärdet 1 000 subtrahera hålens värde. Det är roligt första gången. Men när de varit nere på noll och ska börja om är koncentrationen borta.

Detsamma gäller en annan övning där man ska kasta bollar i basketkorgar som ger olika många poäng. Tävlingsmomentet skapar viss spänning, men eftersom det inte finns någon utmaning i poängberäkningen blir det enformigt.

Desto livligare diskussioner är det på en station där eleverna spelar tre i rad med ärtpåsar. En elev kastar två ärtpåsar i fack numrerade med noll till nio. Talen multipliceras med varandra och en ärtpåse i elevens färg läggs på rutan med rätt värde på en stor spelmatta. Det gäller att vara först med att placera tre egna ärtpåsar bredvid varandra på spelmattan.

Här är det snarare utmaningen än tävlingsmomentet som skapar elevernas engagemang. De hjälper varandra att räkna både fram- och baklänges och på så sätt lista ut vilka fack man ska sikta på.

– De samverkar på ett helt annat sätt när vi använder matteskolgården. De tar del av varandras uppgifter och diskuterar sig fram till lösningar, säger Linda Gregow.

Ett enkelt skäl till det är att man helt enkelt får prata mer med varandra utomhus. Ett annat är att läraren inte alltid är i närheten och att barnen därför måste hjälpa och rätta varandra. De olika grupperna får med sig instruktioner till varje station och är i stort sett självgående.

Den mest populära stationen är affären, en lekaffär modell avancerad. Dagens uppgift är en övning i överslagsräkning. Varje elev har hundra kronor att köpa varor för och ska ha beräknat kostnaden innan han eller hon går fram till kassan för att betala. De allra flesta klarar det bra. Däremot visar det sig svårare att hantera den miniräknare som kassaexpediten har till sin hjälp och övningen utvecklar sig även till en träning i att använda tekniska verktyg.

En timme i strålande solsken går fort. Eleverna återsamlas en stund kort innan det är dags för lunch. De är rörande överens om att det är betydligt roligare att ha matematik utomhus.

– Inne sitter man bara still hela lektionen och skriver i matteboken. Det är tråkigt, säger Simon Wilhelmsson.
Linda Gregow intygar att eleverna blir engagerade utomhus och tycker att den nya skolgården framför allt skapar variation och tydlighet i matematikundervisningen.

– Ibland kan jag gå ut en kvart under lektioner och sedan fortsätta inne igen. Det gör att de får träna addition, subtraktion, multiplikation och division på ett roligare sätt. Det passar inte alla elever att sitta och plugga i boken hela lektionerna.

För att lektionerna utomhus ska fungera på ett bra sätt och bli mer än ett roligt avbrott är det viktigt att övningarna utomhus blir en del av ordinarie undervisning och att kopplingen mellan det eleverna får göra utomhus och uppgifterna i matteboken blir tydliga.

– Barnen tänker inte alltid på att det är matte de lär sig när de är utomhus. Därför är det viktigt att följa upp allt när vi kommer in och gå igenom vad de har lärt sig. Om man gör det kan de dra paralleller mellan det de har gjort utomhus och uppgifterna i boken.

Till exempel används den målade tusen­ormen, ett tusen rutor långt rutnät, till att öva på tallinjen. När eleverna sedan kommer in blir det enklare att förstå hur mycket 250 är i jämförelse med 1 000. Eller så används längdhoppsgropen till att åskådliggöra skillnaden mellan 2,5 och 3 meter.

– Det är många barn som inte förstår varför de ska lära sig matematik. De förstår inte vad de ska ha kunskapen till. De här övningarna gör att det blir mer vardagsnära, säger Linda Gregow.

Flera av stationerna används dessutom på rasterna, vilket också var ett av syftena med matteskolgården. Pedagogiken har mycket att vinna på att matematiken integreras i barnens vardagsmiljö, förklarar Helena Bååth på Navet som var med och konstruerade matteskolgården.

– Barnen kommer att använda stationerna på sitt eget sätt, de hittar på egna lekar. De är också nyfikna och frågar vad till exempel formerna i klätterställningen är för något eller vad avståndsskyltarna betyder, säger Helena Bååth.