Ordineringen av adhd-medicin varierar kraftigt mellan landstingen, men det behöver inte betyda att medicinering på sina håll ges för lättvindigt, anser Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.
År 2010 fick tre av tusen pojkar under tio år i Blekinge medicin mot adhd, medan 19 av tusen pojkar i samma ålder på Gotland fick medicineringen. Det visar en granskning som Sveriges Radio gjort och som bygger på Socialstyrelsens läkemedelsstatistik.
Mårten Gerle är medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen. Han vill inte dra slutsatsen att siffrorna tyder på en överdriven medicinförskrivning i vissa landsting.
– Det kan vara Gotland som gör rätt. Studier pekar på att ungefär två procent av barn i skolåldern har så pass svår adhd att de behöver behandling av något slag, utöver stöd. Det motsvarar ungefär Gotland, där två procent av pojkarna fick medicin, säger han.
Skillnaderna mellan landstingen kan också bero på att barnpsykiatrikompetensen är större i vissa landsting och att det där görs fler adhd-utredningar, enligt Mårten Gerle.
Sveriges radio rapporterar också att dubbelt så många svenskar, 52000, fick adhd-medicin år 2010 jämfört med fem år tidigare. I den siffran finns också de vuxna som får medicinsk behandling. Adhd-diagnoser på just vuxna var ovanliga fram till för några år sedan.
Socialstyrelsen har efterfrågat en utredning kring diagnos och behandling av adhd och autismspektrumtillstånd, och regeringen har gett Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, uppdraget att utreda frågan. När SBU:s rapport blir klar nästa år kommer Socialstyrelsen att utfärda någon form av rekommendationer, riktlinjer eller vägledningsdokument. Socialstyrlesen kommer inte bara att ge rekommendationer kring medicinering, utan även om andra åtgärder såsom miljöanpassning, pedagogiska insatser och psykologiska behandlingar, enligt Mårten Gerle.