Lärare och forskare Lena Claesson är med och utvecklar fjärrstyrda fysiklaboratorier för skolan. Eleverna kan via sin dator manövrera den fysiska utrustningen i ett riktigt laboratorium.
Vad forskar du om?
– Jag forskar om fjärrstyrda fysikexperiment. Min uppgift är att designa hemsidesmiljön och laborationerna som eleverna ska utföra. Mycket handlar om att utforma miljön så att den känns bekväm för eleverna. Jag är doktorand på halvtid och undervisar i fysik på Katedralskolan i Lund på halvtid.
Hur kom det sig att du började med fjärrstyrda fysiklaboratorier?
– Jag har varit verksam lärare i många år och har letat efter forskningsprojekt. I dag används virtuella laboratorier på högskolor. Blekinge Tekniska Högskola ville anpassa det till grund- och gymnasieskolan och sökte någon att samarbeta pedagogiskt med. Det lät bra! Jag hoppade på.
Hur går det till?
– Det handlar om att fjärrstyra verkliga experiment på nätet. Eleverna får själva bygga sina kopplingar och kretsar. Det är en verklig laborationsmiljö och inte en simulerad värld. Eleverna går in via en webbsida och loggar in på datorn på högskolan. Det enda de behöver är programmet Adobe Flash Player. På webbplatsen finns virtuella instrument och komponenter samt en virtuell kopplingsplatta. På högskolan finns ett riktigt laboratorium som de styr.
Vad är fördelen med fjärrstyrda fysiklaboratorier?
– Att eleverna har tillgång till laborationstid dygnet runt. Det är på riktigt och det finns en virtuell handledare som kontrollerar deras kopplingar. En annan fördel är att man inte är begränsad till de apparater och komponenter man har på skolan, utan flera klasser kan laborera samtidigt. Dessutom är det lätt att komma igång. För mig som lärare är det bra vid till exempel demonstrationer, jag kan använda en projektor eller en Smartboard och visa något direkt.
Att göra fysiska experiment är ett bra sätt för eleven att lära sig om naturen. Laborerar man på riktigt kan saker gå fel, det gör det även här. Jag hoppas också att de känner experimentglädje.
Vad tycker eleverna?
– Jag har använt det i två år med mina elever och det har fungerat mycket bra. Eleverna tycker att det är roligt att det är i verkligheten och inte simulerat och att man kan fjärrstyra komponenter.
Vilken typ av laborationer kan man göra?
– Jag har koncentrerat mig på elektroniklaborationer, men det är på gång även inom mekaniken.
Finns det några nackdelar med fjärrstyrda laborationer jämfört med laborationer man gör i skolan?
– När eleverna laborerar får de bara ett felmeddelande om att något är fel – inte vad som är fel. De kan ha kopplat rätt, men just denna koppling tillåts inte av den ”virtuella” handledaren. Vid en traditionell laboration kan läraren hjälpa till på ett helt annat sätt med att leta fel. En dator kan aldrig ersätta en människa.
En annan nackdel är att om man utför laborationen i skolan så är man beroende av att internet fungerar vid just det lektionspasset. Men det är inte unikt för fjärrstyrda laboratorium, utan en nackdel för all IKT-användning i skolan.
Karin Björkman karin.bjorkman [a] lararforbundet.se