Quantcast
Channel: Lärarnas Nyheter
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

$
0
0

Föräldrar som mejlar, ringer och skickar sms med synpunkter på lärarnas arbete och upplägg är ett växande arbetsmiljöproblem för lärare.

Sju av tio lärare har kontaktats av föräldrar som försökt påverka undervisningen med åsikter om allt från läxor till studieplaner, visar en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund.
– Det är inte rimligt, det är ett arbetsmiljöproblem för lärarna, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
 
I några få fall har föräldrarnas tjat varit positivt, och en bra ingång till ett samtal, men en övervägande majoritet är negativ.
– Man vill gå in och styra i undervisningen och som förälder ser man bara ur sitt barns perspektiv och man har sällan koll på vad läroplanen säger eller vad målen för undervisningen är, säger Åsa Fahlén.
 
Nu kräver Arbetsmiljöverket att kommunerna agerar.
– Här borde huvudmännen, alltså kommunerna och cheferna för de fristående skolorna, ha en policy kring vad som gäller. Många skolor har tyvärr inte det i dag, säger Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör, till TV4 Nyheterna.
Sex av tio lärare upplever att försöken att påverka har ökat över tid.
– Det är ett tecken på att lärares auktoritet och status inte är vad den borde, säger Åsa Fahlén.
Annika Augustsson/TT

Hälften av lärarna anser Pisa har för stor betydelse

$
0
0

Pisa tillmäts för stort inflytande. Det anser hälften av landets lärare, visar en undersökning som Lärarnas Tidning har gjort. – Skulle jag varit lärare hade jag tyckt precis som dem, säger Magnus Oskarsson, forskare vid Mittuniversitetet och nationell projektledare för Pisa.

 
Den nya Pisarapporten, som presenterades nyligen, visade att resultaten vänt uppåt, efter flera dystra prognoser i rad. Ett par veckor före undersökningen presenterades frågade Lärarnas Tidning, i en undersökning gjord av Skop, drygt 1.000 grundskollärare om vad de anser om undersökningen.
 
50 procent svarade att de anser att den har för stort inflytande på svensk skoldebatt och skolpolitik. 31 procent av lärarna tycker att undersökningen har lagom stort inflytande, medan 8 procent anser att Pisa har för liten betydelse.
 
Enligt Lärarförbundet bekräftar Lärarnas Tidnings enkätundersökning de signaler som de får från medlemmarna om att det är för mycket fokus på Pisa och Timss.
 
– Läraruppdraget är otroligt mycket bredare än vad som mäts i Pisa. Men eftersom vi saknar en egen nationell uppföljning för elevernas kunskapsutveckling i Sverige har de internationella mätningarna fått en stor betydelse för den politiska debatten, säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.
 
Problemet är, enligt Lärarförbundet, att politikerna inte har uppmärksammat de åtgärder som lärare och skolledare bedömt varit nödvändiga. Enligt Johanna Jaara Åstrand efterfrågar medlemmarna nu ett trendbrott i utbildningspolitiken och fler långsiktiga blocköverskridande överenskommelser.
 
Efter Pisachocken 2013 har skolan blivit ett slagfält för olika politiska partier.
 
Det har uppstått en enorm skillnad mellan vad lärarnas anser måste komma på plats och vad politikerna debatterar. Och det har varken gynnat läraryrkets attraktivitet eller elevernas kunskapsutveckling, säger hon.
 
Magnus Oskarsson, forskare vid Mittuniversitetet och nationell projektledare för Pisa, har förståelse för att lärarnas syn.
 
Absolut. Skulle jag varit lärare hade jag tyckt precis som dem. Pisakrisen har ju till och med blivit ett eget begrepp. Men jag vill ändå understryka att undersökningen har gett oss forskare en massa information som vi behöver och har lett till att det har tagits tag i saker som man påvisat, som tillsättandet av Skolkommissionen och även satsningar som Lärarlönelyftet kommer delvis i kölvattnet av Pisa, säger han.
 
Forskaren ser faror med att debattörer och skolpolitiker plockar fram data ur Pisa för att bevisa olika teser.
 
– Vi lever i ett samhälle där allt ska mätas och vägas. Där blir Pisa en del och det är inte precis det som skolan behöver. Pisa är mer en termometer på hur skolan ser ut. Sedan är det upp till oss forskare och alla som jobbar i skolan att fundera på vad detta kan betyda.
 
Problemen med den bristande likvärdigheten har Magnus Oskarsson och hans forskarkollegor kunnat se i flera Pisa-studier, men vid förra rapporten drunknade det i att kunskapsresultaten var så dåliga rakt över. Därför välkomnar han nu debatten kring likvärdigheten.
 
Vi ser att motivationen stiger, men samtidigt sjunker engagemanget hos en grupp elever. Det är en del i tudelningen av skolan. Det här är inte så lätt att upptäcka i våra egna system, betygen glider och nationella proven med dem, säger han.
 
– Man ska inte stirra sig blind på resultatet. Jag tycker det är fel att jämföra med andra länder, skolsystemen ser så olika ut, säger svenskläraren Henrik Lindmark.
 
Hans kollega Bengt Aarflot instämmer:
– Man diskuterar bara resultatet men funderar inte på hur proven är utformade och om eleverna verkligen förstått frågeställningen, säger han.
Ola Rennstam

Svensken mycket nöjd med förskolan och gymnasiet

$
0
0

Förskolan och gymnasieskolan hamnar på plats två och tre när Sveriges invånare tycker till om välfärdstjänsterna. Grundskolan ligger också mycket bra till, men mest nöjd är medborgarna med vatten och avlopp.

De flesta svenskar är nöjda eller kanske till och med mycket nöjda med hur olika samhällstjänster fungerar. Det visar Svenskt Kvalitetsindex över 17 olika kärnverksamheter inom kommun och landsting.
 
2.200 personer tillfrågades i enkäten och ombads att sätta betyg mellan 0 och 100 på de olika verksamheterna. Högst betyg fick vatten och avlopp som gavs snittbetyget 76,7. Därefter följde förskolan med 75,8 i betyg och gymnasieskolan med 73,5 av de 100 möjliga.
 
Betygen visar enligt SKI att svensken är nöjd eller mycket nöjd med 14 av de 17 samhällstjänsterna.
– Det är glädjande att den verksamhet som våra medlemmar driver uppskattas av medborgarna, säger Lena Dahl, tillförordnad vd för Sveriges Kommuner och Landsting.
 
I botten hamnar information, väghållning och Individ och familjeomsorg som får betyg mellan 54 och nära 57 av 100. Väghållning har varit ett område där färre är nöjda, och där missnöjet ökat senaste året.
 
Kommunernas och landstingens verksamheter brukar ligga ganska högt i mätningar över kunders nöjdhet. Medan flera andra branschmätningar i år visar på minskat förtroende och nöjdhet, som exempelvis inom branscher som telekom, bank och försäkring.
 
– Vi har förstått är att vår bransch ligger resultaten ganska still och på en bra och hög nivå medan nöjdheten minskat inom andra, säger hon.
– Vi jobbar nära medborgarna och det är viktiga tjänster som berör människor i deras vardag. Så det är viktigt att det uppskattas.
 
Jämfört med 2009 ger svensken tjänsterna högre betyg inom 11 olika områden.
Maria Jansson/TT

En kamp att låta bli porren

$
0
0

Flera män på en tjej, stryptag, analsex i extrem närbild. Porr finns numera ett knapptryck eller en felstavning bort i varje unges smarta mobil. Två ungdomar berättar.

Illustration: Elisabeth Marttala

Fredrik är 16 och går första året på vård och omsorg. Han började kolla på porr när han var 11, inspirerad av kompisarna. 

— Man satt och snackade på skype och så skickade någon en video och sa »titta på det här«.

Sedan har han onanerat till nätporren tre gånger i veckan hemma vid datorn. Lockelsen var stark och han kände att han måste kolla. Efteråt kände han sig äcklig. 

— Varför gjorde jag detta, typ. 

Fredrik konstaterar att det finns jättemånga porrsajter, tusen­tals. Allt från industriellt producerade till folk som ­lägger upp hemmavideor på sig själva i aktion. 

— Det är våldsamt och en massa konstiga ställningar. Man får fel bild av sex men tänker att så där ska jag också göra, säger han.

För lite merän ett halvår sedan bestämde han sig för att det var nog, efter att ha pratat med en kompis som slutat. Han satte upp ett mål, tre månader till att börja med. Han slutade gå hem direkt ­efter skolan, sysselsatte sig med annat och var med kompisar. Fast förr eller senare var han ju tvungen att gå hem.

— Då sa jag verkligen till mig själv att jag inte skulle kolla. Det var svårt att låta bli i början, nästan som att sluta med godis. 

Fredrik har inte legat med någon än och har ingen tjej. Först säger han att han inte tror att porrtittandet har påverkat hans framtida relationer. Sedan ändrar han sig:

— Jo, kanske att man kan bli lite respektlös i vissa sammanhang, när det kommer till själva sexet. Att man blir självisk och inte behandlar tjejen på ett bra sätt. 

Anna är 17 och går andra året på samhällsprogrammet. Hon har aldrig känt något intresse av att titta på porr och hon vill inte stödja porrindustrin. Men hon har sett tillräckligt mycket för att veta hur den är.

Hon gillar inte det hon sett.

— Jag tycker att den visar en ganska ojämställd bild där tjejen alltid ska vara i underläge. Säger hon nej så körs det på ändå. I vissa fall är det som våldtäkter och ibland är det porr med barn.

Enligt Anna kollar nästan alla killar på porr. Och säkert fler tjejer än de som säger att de gör det. Det ses definitivt som konstigare om en tjej säger att hon tittar, lite slampigt. Killar, däremot, förväntas kolla.  

— De är väldigt öppna med att de gör det. Det ses väl som lite coolt, säger Anna.

Hon har tjejkompisar som berättat att deras killar velat att de ska titta tillsammans, med motiveringen att det är bra för relationen. 

Och hon har några nära killkompisar som säger att de inte kan känna för sin tjej på samma sätt längre, att hon har blivit som ett objekt. De vill sluta behöva porren. Men så sitter de där på kvällen och kan inte stå emot.

— Man kanske inte attraheras av vanliga saker längre om man redan har sett allt, och kanske mer än man vill. Jag tror att det förstör hjärnan, säger Anna. 

Inte heller hon har legat med någon än. Jag frågar om hon kommer att kunna stå emot eventuella förväntningar på att bete sig som i en porrfilm, om det känns fel för henne.

— Ja, det tror jag väl. Men jag tror inte att det är självklart för alla. För vissa är det nog jättesvårt.

Varken Anna eller Fredrik talar med vuxna om porren. Från föräldra- och lärarhåll är det tyst.

Karin Lindgren
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live